Ett välkänt problem för dagens landskapsarkitekter, stadsplanerare och kommuner är att tillgodose de växande städernas bostads- och servicebehov, och samtidigt inkorporera funktionella grönytor – växtlighet som bevisligen inte bara ökar människors fysiska och psykiska välmående, utan även har fler klimatsmarta effekter. Men det finns lösningar. En allt mer populär metod är att använda gröna tak, och bygga grönytor på höjden.

Att inkludera natur och grönska i städerna har flera positiva effekter. En av de mest uppenbara är fysisk och psykisk hälsa. Att vistas bland växtlighet, eller till om med bara att ha den i sin närhet, har en positiv effekt på människor. Vi har lättare att koppla av, känner mindre stress och andas lättare eftersom växter också absorberar koldioxid och luftföroreningar. Andra för stadsbilden och miljön positiva effekter är reducering av buller, temperaturreglering och ökad biologisk mångfald. 

Gröna tak och vertikala trädgårdar är en relativt ny företeelse, åtminstone om vi pratar om installationer i större skala. 

SEDUMTAK ALLTJÄMT POPULÄRT

En av de första lösningarna att vinna mark inom segmentet är sedumtaken, som alltjämt är populära idag, och kan ses på allt från nyproduktioner till busskurer. Ett aktuellt exempel är Karolinska sjukhuset, som sedan den skandalomsusade ombyggnaden 2016–2017 kan stoltsera med ett sedumtak på över 20 000 kvadratmeter. Sedum är för övrigt ett samlingsnamn för ett släkte tåliga, fleråriga fetbladsväxter som normalt växer på väldränerade marker och klippor. 

Under senare år har även vertikala trädgårdar, eller till och med vertikala skogar, blivit något av ett buzzword bland stadsarkitekter. Detta inte minst på grund av de gröna lösningarnas klimatpositiva aspekter, och att tekniken möjliggjort uppkopplade installationer som idag är nästintill underhållsfria och kan skötas/övervakas på distans. 

BYGGA PÅ HÖJDEN

Att bygga grönytor på höjden kan idag göras på en rad olika sätt, och för flera olika syften. Ett av de viktigaste för kommuner i dagsläget, som ofta har en tendens att glömmas bort, är till exempel att hantera dagvatten och avlasta städernas ledningssystem. En växande trend är också att kombinera gröna tak med solpaneler.  

Det finns en mängd olika växter som kan användas i vertikala trädgårdar, beroende på faktorer som klimat, ljusförhållanden och tillgängligt utrymme. Som regel gäller dock att de bör vara tåliga för sol, skugga och nederbörd, och kräva begränsat underhåll. Några vanliga exempel är ormbunkar, suckulenter (växter som lagrar vatten i sina löv) och klätterväxter som murgröna, kaprifol och klematis. 

Ett av de företag som arbetat längst med gröna lösningar i stadsmiljö är holländska Sempergreen som installerat växtlighet på väggar och tak i Europa, USA och Australien sedan mitten av 90-talet. På svensk mark är de kanske mest kända för den gröna väggen på Sundstorgets pumphus i Helsingborg (2013) och för det tidigare nämnda sedumtaket på nya Karolinska sjukhuset i Stockholm (2017). 

Enkelt uttryckt tillhandahåller Sempergreen kompletta, gröna lösningar för tak eller väggar, vilket inkluderar växtlighet, ett dränerande substratlager samt ett molnbaserat gränssnitt 

För de gröna taken tillkommer normalt också ett system för att ta vara på regnvatten. För de väggbaserade systemen tillkommer ett bevattningssystem, vilket normalt inte behövs på de gröna taken, med undantag för installationer till exempel i Spanien och södra Frankrike. 

De växter som används i installationerna odlas lokalt, och är särskilt anpassade till klimatet och det aktuella projektet. 

– På senare år har intresset för gröna lösningar ökat markant, säger Roelof-Jan van Wikselaar, affärsutvecklare på Sempergreen Vertical Systems. Även i skandinaviska länder som Sverige, Norge och Danmark. Vanligt är till exempel att man vill öka biodiversiteten, eller att man behöver ett system för att ta vara på regnvatten. 

De gröna, väggbaserade lösningarna som Sempergreen tillhandhåller är till stor del automatiska, och sköter sig därför mestadels själva. Sensorer detekterar växternas behov, och kan därefter tillhandahålla rätt mängd vatten och näring ”on demand”. 

– Det underhåll som tillkommer är klippning och beskärning, förklarar Roelof-Jan. Detta sker normalt en gång om året, på våren, precis som i en vanlig trädgård. Sedan har du även en mindre tillsyn under hösten där man tar bort vissna blad och så vidare. Vid behov behöver filter och brunnar rensas från löv och smuts, och ungefär var tredje månad behöver du fylla på växtnäring/gödselmedel. Resten av tillsynen sker normalt på distans, via vårt webbaserade gränssnitt. 

“BEHÖVER VATTEN OCH NÄRING”

En stor fördel med Sempergreens bevattningssystem är att de har särskilda ventiler och en kompressor som med hjälp av tryckluft blåser ledningarna torra inför vintern. 

– Att tömma systemet på vatten kan egentligen göras när som helst, förtydligar Roelof-Jan. På våren, runt mars-april, kan det till exempel vara frost på natten, men samtidigt tillräckligt varmt och soligt på dagen för att växterna ska vakna till liv. Och då behöver de vatten och näring, vilket systemets sensorer också kan detektera. Efter att vatten och näring levererats till växterna i lämpliga mängder kan systemet åter blåsas torrt inför natten.

Men går verkligen gröna lösningar att installera överallt? Skulle gröna väggar kunna installeras till exempel i norra Sverige? Ja, menar Roelof-Jan. 

– Tekniken finns, även om det såklart inte är möjligt att installera samma lösningar överallt. Det viktigaste är att man väljer växter som är anpassade för platsen och klimatet, och att växterna är förodlade lokalt. Det är betydligt svårare att odla dem från scratch. Nästan omöjligt på vissa platser. En förutsättning är också att man använder ett bra, dränerande växtsubstratlager med tillräckligt djup, så att växternas rötter får plats att växa. Vi använder normalt ett substratlager på 6–7 cm.

BLÅGRÖNA TAK

När det kommer till framtiden för gröna lösningar nämner Roelof-Jan bland annat ”blågröna” tak och kombinationen gröna tak/solpaneler. 

– En av de vanligaste frågorna för kommuner och stadsutvecklare är hur belastningen på ledningsnätet kan minskas. Vi har investerat stora resurser i ”blågröna” tak, alltså system som kombinerar växtlighet med lösningar som kan lagra och disponera vatten. Dessa system kan numera även användas för sluttande tak.

– Ett annat framtidsområde är kombinationen gröna lösningar/solpaneler. Vi erbjuder ett system där solpanelerna placeras en bit upp, så att de inte skuggas av växtligheten. Vad som många inte känner till är att växtlighet faktiskt kan bidra till att solpaneler får en högre verkningsgrad, eftersom panelerna inte hettas upp av värmen från taket som på ”vanliga” tak.

Vertikala trädgårdar

Huanggang Vertical Forest City Komplex, Huanggang

Du som läser DMG regelbundet kanske minns att vi för drygt tre år sedan besökte Milano under färdigställandet av Vertical Forest, den italienske arkitekten Stefano Boeris spektakulära skogsbeklädda byggnader. Samma arkitekt ligger bakom de här minst lika spektakulära skogstornen i den kinesiska staden Huanggang, där de första hyresgästerna flyttade in 2022.

Precis som i Milano så består Huanggang Vertical Forest City Komplex av två huskroppar där växtlighet planterats på balkonger och terrasser. För det kinesiska bygget handlar det om 600 stora träd, 200 medelstora träd, 2 500 buskar samt ett större antal mindre växter. Enligt utvecklarna ska växterna producera upp till 16,5 ton syre om året och minska CO2-utsläppen med cirka 18 ton.

Mobilia, Malmö

På köpcentrets Mobilias fasad, ovanför entrén till barnkulturhuset Funnys Äventyr för att vara exakt, hittar du Sveriges största vertikala trädgård. På den 270 kvadratmeter stora växtväggen som uppfördes 2020, som hämtat inspiration från landskapet runt Malmö, samsas omkring 8 000 växter från 60 olika arter, varav ungefär hälften är vintergröna.

Bakom väggen finns ett avancerat, uppkopplat system med sensorer som styr näring och bevattning efter parametrar som väderlek och årstid. Enligt den svenska landskapsarkitektbyrån Greenworks, som designat väggen, är den största utmaningen inte temperatur eller ljusförhållanden, utan blåsten. 

Tao Zhu Yin Yuan residential complex, Taipei

Som ett grönt Turning torso reser sig den belgiske arkitekten Vincent Callebauts 93 meter höga bostadshus Zhu Yin Yuan residential complex över Taipeis skyline i norra Taiwan. Runt hela byggnaden, som formats som en helixspiral för att efterlikna en DNA-molekyl, och som färdigställdes 2012, sträcker sig stora terrasser där totalt 23 000 träd har planterats – en växtlighet som enligt uppgift absorberar upp till 130 ton CO2 på årlig basis.

För dig som är sugen på en av Zhu Yin Yuan residential complex lägenheter, så kan vi upplysa att kvadratmeterpriserna början någonstans runt 500 000 kr.

Caixa Forum Museum, Madrid

Den här 23,7 meter höga vertikala trädgården hittar du på gaveln av kulturcentret CaixaForum i Madrids kulturkvarter, som öppnade 2008. För designen står botanisten Patrick Blanc, som allmänt brukar krediteras som den vertikala trädgårdens uppfinnare. På väggen, som lika mycket är ett konstverk som en trädgårdsinstallation, har över 15 000 växter från mer än 250 olika arter planterats, de flesta av dem blommande. Bevattningen sker genom perforerade rör i tre nivåer som skapar en ”dimma” längs väggen. Den del av vattnet som inte absorberats av floran eller avdunstar återvinns.

Supertrees, Singapore

Dessa skapelser, kallade ”supertrees”, är en del av den 101 hektar stora naturparken The Gardens by the Bay i Singapore, som öppnade 2012. Superträden, som utformats och designats av landskapsarkitekterna Grant Associates, är 18 till antalet, sträcker sig mellan 25–50 meter och fungerar som enklaver för sammanlagt 162 900 växter från 200 arter, exempelvis exotiska ormbunkar, vinrankor och orkidéer.

Utöver sedvanliga klimatpositiva förtjänster bidrar superträden även till det lokala ekosystemet genom att samla in regnvatten som används till bevattning och i parkens fontäner. Och genom att fungera som luftintag och frånluftsventiler för parkens kylsystem. Sju av superträden är dessutom designade för att utvinna solenergi. 

Design med hjälp av AI

Hur skulle det se ut om artificiell intelligens fick skapa framtidens urbana grönytor? En man som vet svaret på den frågan är den indiske arkitekten Manas Bhatia.

I sitt projekt ”AI x Future Cities” (2022) lät han AI-mjukvaran Midjourney, med utgångspunkt från textuppmaningar som ”Vertical forest”, ”Utopian Technology” och ”Futuristic Towers”, skapa allt mer intrikata och fantasifulla renderingar av helt unika konstruktioner såsom skyskrapor täckta av alger, ”svävande städer” med stora trädgårdar och byggnader inkapslade i vertikala skogar.

Enligt Bhatia har AI en ”enorm potential” när det kommer till att kunna skapa positiva förändringar inom arkitekturen.