Vad skiljer egentligen ett L7e-klassat arbetsfordon mot ett N1-klassat? Hur fort, och på vilka platser, får olika arbetsfordon köras? Hur mycket kan de lasta? Och vilken körkortsbehörighet krävs av föraren? Den här gången tittar vi närmare på reglerna kring elektriska arbetsfordon.

Utbudet av elektriska arbetsfordon är större än någonsin. Så stort faktiskt, att själva begreppet ”arbetsfordon” numera är svårt att definiera. Ett elektriskt arbetsfordon kan idag vara en lätt lastbil, en ”golfbil” för lättare transporter eller elektriska versioner av vanliga arbetsmaskiner som traktorer, grävmaskiner och kompakttraktorer. 

För tydlighets skull kommer vi i den här texten att fokusera på de modeller som används för proffs inom park, grönyta och fastighetsskötsel.

I Sverige är det ytterst Transportstyrelsen som ansvarar för klassificeringen av arbetsfordon. För att ett elektriskt arbetsfordon ska kunna registreras, och tillhöra en viss fordonsklass, måste det uppfylla specifika fastställda specifikationer. Fordonsklassen bestämmer i sin tur gränserna för hur och var arbetsfordonet får användas, och vilken körkortsbehörighet som krävs för att framföra det. 

En av de viktigaste skillnaderna, fordonsklasserna emellan, är till exempel huruvida arbetsfordonet kan framföras på allmän väg eller inte. En annan är om arbetsfordonet kräver B-körkort. Eller kan köras med EU-mopedkörkort/traktorkort, eftersom fler medarbetare, exempelvis sommarjobbare, då kan använda fordonet.

De fyra vanligaste fordonsklasserna för elektriska arbetsfordon är Motorredskap klass II, L7E, N1 (lätta lastbilar) och traktorer. 

Till saken hör också att samma modell av arbetsfordon kan registreras som flera olika typer av fordon. Som exempel kan ett populärt elektriskt arbetsfordon som Goupil G2 registreras antingen som Motorredskap II eller N1 (lätt lastbil), beroende på tilltänkt användningsområde. 

LÄTTA LASTBILAR 

Med den introduktionen ur vägen, låt oss titta närmare på de ovan nämnda fordonsklasserna, och deras viktigaste egenskaper, och exemplifiera med några aktuella modeller. 

➔ Motorredskap II: Arbetsfordon med en hastighet på maximalt 30 km/h, vilket gör att de kan köras med EU-mopedkort. Däremot kan de inte framföras på allmän väg. Utöver elektriska arbetsfordon brukar även åkgräsklippare tillhöra denna fordonsklass. Kan användas med dragkrok, och dra släp upp till 1 000 kg. En fördel är också att fordonen är förhållandevis billiga i drift, sett till skatt och försäkringskostnader, och inte behöver besiktigas. Ett exempel är Melex 300- och 400-serie, vars samtliga modeller registrerats som Motorredskap II hos återförsäljaren Maskinparken. 

➔ L7e: Elektriska arbetsfordon och mindre elektriska lastbilar med en tjänstevikt på maximalt 450 kg, respektive 600 kg för lastbilar. Tack vare den högre maximala hastigheten, jämfört med Motorredskap II-klassade arbetsfordon, kan de användas för transport av gods eller passagerare inom städer, eller som arbetsfordon på kortare sträckor. L7e-arbetsfordon kräver vanligt B-körkort. Ett exempel är det elektriska arbetsfordonet Pilotcar P-1000, som du numera hittar hos E-TRON. 

➔ N1: Ett steg uppåt i storlek och vikt är den lätta lastbilsklassen N1. För denna klassning får fordonets och släpets gemensamma vikt inte överstiga 3 500 kg. N1-fordon har en maximal hastighet på 70 km/h, kräver B-körkort, och får inte framföras på cykel- eller gångvägar. N1-klassningen berättigar även till klimatbonus via Bonus Malus-systemet på upp till 60 000 kr. Ett exempel är Addax lätta lastbil med det självförklarande namnet Addax N1. 

➔ Traktorer, en fordonskategori som fått något av ett uppsving med de senare årens EPA-boom, delas upp i undergrupperna Traktor A och Traktor B, där maxhastigheten är 40 respektive 50 km/h. Äldre traktorer (före 2003) och bilar ombyggda till traktorer ska ha en maxhastighet på 30 km/tim. För traktor A (och äldre traktorer) gäller krav på traktorkort. För Traktor B är det B-körkort som gäller. Ett exempel är Fendts e100 Vario, en de första elektriska traktorerna att serietillverkas.