Att klippa gräs, rensa ogräs och trimma vegetation i parken är en sak. Att göra det i sankmarker, sjöar och otillgängliga vattendrag kräver spetskompetens, både när det kommer till yrkeskunnande och utrustning. DMG har intervjuat Svensk Vassklippning, Sveriges största företag inom skötsel av våtmarker.

Året var 2014 då Joakim Gillerblad, tillsammans med sin affärspartner Erik Skarfors, köpte en begagnad amfibisk redskapsbärare från den svenska tillverkaren Truxor för att klippa vass åt kunder i liten skala. 

Fast forward till 2024 och Svensk Vassklippning är Sveriges största företag inom skötsel av våtmarker med en flotta av 14 Truxor-maskiner, upp till 50 anställda under högsäsong och en ”inhouse” serviceorganisation med en egen verkstad. Värt att nämna är också en utnämning till gasellföretag 2021.

– Vi insåg ganska snabbt att vi behövde fler maskiner, säger Joakim, som avsatt en stund på eftermiddagen för att tillsammans med Erik berätta om verksamheten. Var vi än kom för att jobba, så dök det upp nya kunder. Vi fick på ganska kort tid ramavtal med flera länsstyrelser och kommuner, och hade länge en tillväxt på minst 50 procent per år. Med tiden har vi kunnat skaffa oss en dominant position på marknaden inom det här nischade området. 

Svensk Vassklippning har sin bas i Sala, men verksamhetsområdet omfattar hela Sverige, från Skåne till norra Norrland. Den flesta av uppdragen kommer från den offentliga sektorn i form av kommuner och länsstyrelser, men företaget gör även jobb åt kunder som stiftelser, föreningar och privatpersoner. 

Förutom vassklippning/vassröjning, som fortfarande utgör den största delen av verksamheten, omfattar utbudet av tjänster idag även skötsel/klippning av både naturliga och anlagda våtmarksområden samt sysslor såsom muddring, pålning, utläggning av bojstenar samt trädfällning och stubbfräsning. 

– Visst finns det konkurrenter, fortsätter Erik, men ingen som kan erbjuda samma servicenivå och kapacitet. Vi kan ta oss an flera olika sorters jobb inom vassklippning/våtmarksskötsel i hela Sverige, och vi har koordinatorer på plats 06.00–18.00, sju dagar i veckan, som styr verksamheten.

Utmärkande för Svensk Vassklippning, jämfört med många av konkurrenterna, är också engagemanget för arbetsmiljö och miljövård. Ett exempel på detta är Vassklippningsakademin, ett eget utbildningsprogram där ny och befintlig personal får lära sig det mesta som hör arbetsbeskrivningen till, från miljöregler till kundvård och det praktiska arbetet med maskinerna.

Genom åren har företaget också deltagit i flera forskningsstudier, och samarbetat med exempelvis Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Stockholms Tekniska Högskola (KTH). 

I stort sett alla tjänster som Svensk Vassklippning tillhandhåller utförs med hjälp av samma sorts maskin, en världsunik amfibisk redskapsbärare från den svenska tillverkaren Truxor Wetland Equipment som blivit synonym med professionell vattenvård i våtmarker, vattendrag och kanaler världen över. 

Idag erbjuder Truxor fyra stycken modeller, och fler än 20 olika redskap för olika applikationer. 

– Det finns egentligen inga alternativa maskiner på marknaden, säger Joakim. Med Truxors amfibiska redskapsbärare är det bara att byta redskap beroende på vilket jobb som ska göras, från att ta ned mindre träd till att muddra, pumpa sediment från sedimenteringsdammar eller använda maskinen som en liten traktorgrävare, med ett grävaggregat.

– Det är en väldigt mångsidig och användarvänlig maskin i den bemärkelsen. En annan fördel är mobiliteten, att den är så lätt att transportera. I de allra flesta fall fungerar ett traditionellt släp, som kan köras med vanligt B-körkort. 

Den vanligaste uppgiften för Svensk Vassklippning är, som företagsnamnet föga subtilt antyder, dock just att klippa vass. 

– Vi klipper vass, näckrosor och undervattensvegetation, säger Joakim. Det sker med en slåtterbalk som går under vattnet. Man samlar alltid upp det material man klippt, och lägger upp det på land. Nu för tiden vill man oftast även återvinna det på något sätt. Kompost/jordförbättring är vanligt exempel, men vass kan även användas för att tillverka isolering, tak eller sugrör. 

Att man klipper vass har två huvudsakliga ändamål: Estetisk förbättring, till exempel att vassen skymmer utsikten mot sjön eller behöver trimmas inför en stundande golfturnering. Och funktionalitet, att man genom klippningen tillgängliggör det befintliga vattnet för att badgäster och båtägare ska trivas, och för att främja djur- och växlivet och gynna mångfalden. 

– Privatpersoner som beställer vassklippning, de gör det så att säga för sin egen vinnings skull, medan kommuner och länsstyrelser oftast jobbar efter en skötselplan med ett ”högre syfte”, som att främja djurlivet, säger Joakim. Något som blivit allt mer i ropet på senare tid är att klippa vass för att minska utsläpp av giftiga ämnen, som fosfor, i vattendrag. Då är det oftast tal om skörd av vass i större mängder, inte att klippa runt en brygga. 

En viktig del av Svensk Vassklippnings verksamhet är våtmarksskötsel, vilket omfattar både naturliga våtmarker som gamla mossar, träskmarker och sjöängar samt konstruerade våtmarker som grävda dammar. 

– Grävda dammar är lite speciella, säger Joakim. Eftersom de är grunda växer de snabbt igen. Det bildas väldigt mycket växtlighet, inklusive invasiva arter. Dessa dammar behöver man sköta, genom att med jämna mellanrum klippa ur dem. Naturliga våtmarker klipper man för att förhindra exempelvis att det blir plantskog på sjöängar och liknande. Genom att hålla vegetationen nere så gynnar man vissa arter, och förhindrar andra, oönskade, arter att sprida sig. 

En viktig kundkategori för Svensk Vassklippning, som också innebär särskilda utmaningar, är golfbanor.  

– På golfbanorna är det främst estetisk klippning av vass/vattenvegetation och rensning av dammar som gäller, säger Joakim, även om det även där finns en del funktionsklippning. På vissa banor kan det till exempel vara farligt om man inte ser varandra vid utslag och så vidare. Att jobba på golfbanor är lite speciellt, och kräver att man har duktig personal på plats, eftersom arbetet oftast sker under pågående spel, och det är extra viktigt att man inte orsakar skador på grönytorna. Ett vanligt upplägg är att vi kommer till klubben och klipper ganska kort inför en tävling, så att vattenhindren är fina på tävlingsdagen. 

– Alternativet för banorna, till att vi kommer dit och klipper/rensar, är att renovera vattenhindren genom att gräva ur dem, fortsätter Erik, vilket är ett stort och dyrt projekt, som dessutom förstör banan väldigt mycket. När vi kommer till banan åker vi ned till vattenhindren via banans fairways, och sedan tillbaka, utan att göra åverkan på gräsytorna. Sedan är det bara för klubbens banskötare att komma dit och forsla bort materialet.

Vilka är de tuffaste jobben? 

– Att gräva i jord- och bergmark med grävaggregat, säger Erik. Det är ett jobb som verkligen kräver planering. Att du har koll på färdvägar, hur du lägger upp arbetet och hanterar materialet, för att kunna åka därifrån på ett säkert sätt. 

Sjöar, vattendrag och dammar är ju på många sätt utsatta arbetsmiljöer. Vilka säkerhetsrutiner följer man som våtmarksarbetare? 

– Vi har kollektivavtal, och vi följer Arbetsmiljöverkets regler, förklarar Joakim. Som exempel är det krav på att det på varje jobb ska vara minst två maskiner som jobbar i lag. 

– Det sker olyckor med den här typen av maskiner årligen, säger Erik. Vi har konkurrenter som inte har kollektivavtal, som bara åker ut med en maskin och ”kör på”. Det kan hända mycket under ett arbetspass. Du kan få en stroke. Du kan få värmeslag på sommaren om du inte dricker tillräckligt under arbetsdagen. Om någonting händer gäller det att vara förberedd, att ha en plan. Det är någonting som ingår i vår utbildning [Vassklippningsakademin]. 

I Sverige är vassklippning och våtmarksskötsel till stor del en säsongsbetonad verksamhet, som normalt utförs från mitten av juni till november. En starkt begränsande faktor för arbetet är att stora delar av naturen är fredad på våren, under fåglarnas  och fiskarnas häcknings- respektive lekperioder. 

– Mycket av de jobb vi gör är i naturreservat, säger Erik. Vi jobbar tillsammans med kommunens ekologer och med länsstyrelserna, och allt vårt arbete sker ”off season” för fåglar och fiskar. Egentligen så är golfbanorna de enda platserna där det är möjligt att utföra arbeten under perioden april–maj.

Arbetets säsongsartade karaktär innebär också, som för alla säsongsarbetande entreprenörer, stora utmaningar när det kommer till personal. 

– Tillsammans med våra kunder så är personalen det viktigaste vi har, säger Erik. Ett av våra främsta mål är att kunna ge våra anställda en trygg året runt-sysselsättning, istället för att, som de flesta säsongsföretagare, anställda personal, utbilda dem och sedan ge dem sparken i slutet av säsongen. Under hösten söker vi därför med ljus och lykta efter projekt att kunna fylla upp vinterkalendern med, för att på så sätt förlänga säsongen. Det kan till exempel vara pålning, eller att bygga en spång. I naturreservat så gör vi också en hel del skötsel på häckningsplatser under vintertid.

Vi avslutar med lite framtidsspaning, och en berättelse från ett minnesvärt jobb i skärgården.  

Hur ser ni på verksamheten framöver? 

– Idag har vi nått den nivå som vi tycker är lämplig för oss, säger Joakim. Så egentligen är målsättningen att ligga kvar på den här nivån, och även fortsättningsvis leverera på de jobb vi tar oss an. Det får aldrig bli att man tummar på kvaliteten.

Har ni något jobb som verkligen sticker ut, eller på andra sätt förtjänar att lyftas fram, att dela med er av?

– Vi gjorde ett projekt för Länsstyrelsens räkning väldigt långt ut i skärgården som på många sätt var väldigt spektakulärt. Det innehöll det mesta, inklusive att en ambulanshelikopter fick rycka ut, efter att en person som skulle hämta vår personal hade fallit i sin båt. Själva projektet var att gräva en lång kanal på Saffransskär, öster om Möja, för att gäddan skulle kunna gå upp och leka i en mar [grund havsvik]. Extra kul var såklart att kanalen fungerade perfekt enligt planerna. Det kunde senare fastställas med kameror på platsen.