Vad är ett träd värt?

Att spekulera i träds värde, bortom som virke eller pappersmassa vid avverkningen, landar ofta i diffusa – för att undvika ordet flummiga – diskussioner om ”allmänt välmående”, icke-materialistiska värden och oprecisa sägningar som ”träd binder koldioxid och producerar syre”. Med beräkningsverktyget i-Tree är det för första gången möjligt att besvara frågan: ”Vad är ett träd värt?”.
Vad är ett träd värt?

”Det är först när du kan värdera en resurs som du kan börja förvalta den på ett sätt som möjliggör dess fortlevnad för framtida generationer” förkunnar den Exeter-baserade internationella organisationen Treeconomics på sin hemsida. 

Att vi börjar den här texten i sydvästra England har att göra med att Treeconomics, som bäst kan beskrivas som ett ”social enterprise”-företag som arbetar med att öka förståelsen för grönytor i städer, har varit något av pionjärer i Europa när det kommer till i-Tree – ett open source-program som används för att värdera träd, företrädesvis i urbana miljöer. Treeconomics har till exempel värderat träd i Hyde Park, Camden, Oxford och London Victoria. 

”När det gäller Sverige så är vi fortfarande precis i början”

Sveriges första, och hittills enda i-Tree projekt slutfördes sommaren 2019 då två kyrkogårdar i Kalmar värderades av Treeconomics svenska samarbetspartner, konsultnätverket Trädkonsult.  

– Enkelt uttryckt kan man säga att programmet i-Tree svarar på frågan ”Hur mycket tjänar, eller sparar vi på att ha träd på en viss plats?” säger Johan Östberg landskapsingenjör, docent med inriktning på trädinventeringar i urban miljö och konsult på Trädkonsult. Och med ”tjänar” avses i första hand inte hur mycket de faktiska träden är värda, utan hur mycket föroreningar de tar upp, hur mycket koldioxid de binder … dagvattenhantering och så vidare.  

Johan Östberg, landskapsingenjör, docent med inriktning på trädinventeringar i urban miljö samt konsult på Trädkonsult.

Projektet i Kalmar omfattar Norra kyrkogården strax utanför stadskärnan samt den äldre, centralt belägna Södra kyrkogården intill Kalmar slott. Initialt var det Birgitta Linåker, chef för begravnings- och serviceverksamheten på kyrkogårdsförvaltningen i Kalmar, som hörde av sig till Johan med motiveringen ”Ingen bryr som om mina träd”. 

– Eftersom kommunen missade att ha med träden i detaljplaner, beskrivningar av grönytestrukturer och liknande ville Birgitta ha ett sätt att visa på deras betydelse, inte bara för de som besöker kyrkogårdarna utan även för Kalmars befolkning, säger Johan 

Lösningen blev att använda i-Tree för att beräkna trädens samlade värde, och sedan förkunna resultatet på stora anslagstavlor vid ingångarna till kyrkogårdarna. 

– Med hjälp av i-Tree kunde vi sedan räkna fram till exempel hur stor mängd koldioxid som lagras in i träden varje år och hur stor mängd luftföroreningar som de tar upp, fortsätter Johan. Och vi räknade även på återanskaffningskostnaden för bestånden. När det kommer till luftföroreningar så ligger nog det största värdet i de så kallade PM2.5-partiklarna [luftföroreningar med partiklar mindre än 2.5 mikrometers aerodynamisk diameter]. Det är partiklar som är tillräckligt små för att gå ut i blodet om man andas in dem, vilket gör dem extra skadliga. 

i-Tree mätningar av Norra och Södra kyrkogården i Kalmar, hösten 2018. I den rapport som företaget Trädkonsult färdigställde sommaren 2019 värderades trädens sammanlagda miljöpåverkan till cirka 345 000 kr per år. 

Vilka parametrar använder ni för att komma fram till ett ekonomiskt värde för till exempel luftföroreningar eller dagvatten? 

– I huvudsak har vi valt att gå på Trafikverkets beräkningar. De har satt ihop en arbetsgrupp som jobbar just med att räkna på skador på människor, försurning av miljöer och sådana saker. Sedan har du ju såklart lokala parametrar. Hur snabbt träden växer just i Kalmar? Hur mycket luftföroreningar finns det, och hur mycket regnar det i regionen? 

Vad tror du om framtiden för den här typen av projekt?  

– När det gäller Sverige så är vi fortfarande precis i början. På Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp jobbar vi med ett projekt som heter i-Tree Sverige, vilket kommer få stor inverkan på hur vi arbetar med i-Tree i Sverige. Det har ju tagit ganska lång tid att samla in den informationen, det underlag som krävs för att kunna använda ett program som i-Tree. Men nu finns den, inte bara för Kalmar utan för stora delar av Europa. Och med den här informationen på plats så skulle egentligen vem som helst kunna göra de här beräkningarna.

Resultat:

Södra kyrkogården, Kalmar 
Koldioxid: 21,46 ton, 24 464 kr/år
Dagvatten: 457,85 m3/år
Partiklar 2,5 µm (PM2,5): 6,5 kg, 20 993 kr/år
Kvävedioxid (NO2): 11,7 kg, 1 136 kr/år
Ozon (O3): 112,2 kg, 7 098 kr/år
Svaveldioxid (SO2): 6,2 kg, 758 kr/år

Summa: 54 449 kr/år
Återanskaffningskostnad: 174 183 652 kr

Norra kyrkogården, Kalmar 
Koldioxid: 116,0 ton, 132 217 kr/år
Dagvatten: 8 196,1 m3/år
Partiklar 2,5 µm (PM2,5): 37,3 kg, 119 592 kr/år
Kvävedioxid (NO2): 51,8 kg, 5 022 kr/år 
Ozon (O3), 467,4 kg: 29 569 kr/år
Svaveldioxid (SO2): 32,7 kg, 4 025 kr/år 

Totalt: 290 425 kr/år 
Återanskaffningskostnad: 821 777 868 kr


SKRIVEN AV
David Liljefors

FLER REPORTAGE

VISA FLER