Tema: Miljövänlig ogräsbekämpning

Vatten är bokstavligen hett nu för tiden. Åtminstone när det kommer till professionell ogräsbekämpning. Den nya generationens maskiner är inte bara miljövänligare och effektivare. De är numera dessutom eldrivna.
Tema: Miljövänlig ogräsbekämpning

Vatten är bokstavligen hett nu för tiden. Åtminstone när det kommer till professionell ogräsbekämpning. Den nya generationens maskiner är inte bara miljövänligare och effektivare. De är numera dessutom eldrivna.

Att använda varmt vatten för att bekämpa ogräs och andra oönskade växter är, tvärt mot vad man kanske skulle kunna tro, inget nytt påfund. Faktum är att det första patentet beviljades redan på 1880-talet, även om tekniken då inte var mogen för att metoden skulle kunna användas i någon större omfattning.   

Innan vi går vidare dock, låt oss först reda ut ett centralt, och i den här texten återkommande begrepp som ofta har en tendens att användas lite slarvigt, nämligen termisk ogräsbekämpning. 

Termisk ogräsbekämpning bygger på det biokemiska faktumet att de flesta proteiner börjar att sönderdelas redan vid en temperatur på strax över 40 grader. Ett sätt att tillföra ogräsplantan tillräcklig med värme är just med vatten, som inte bara är en av naturens bästa energibärare, utan ofta dessutom är lättillgängligt. Ett annat är direkt via en låga, från till exempel en gasolbrännare. Begreppet termisk ogräsbekämpning omfattar således båda dessa metoder. 

PLANTAN HETTAS UPP

Vid termisk bekämpning hettas plantans ovanjordiska delar upp, vilket gör att cellerna i bladen brister. Under förutsättning att värmedosen varit tillräckligt stor börjar bladmassan därefter att torka in och ogräsets vissnar. 

Generellt gäller principen ”Ju hetare desto bättre”. Upp till kokpunkten, ska sägas, eftersom temperaturer över 100 grader C gör att vattnet riskerar att förångas innan det når plantan. 

För att ytterligare förhöja effekten, till exempel vid bekämpning av invasiva arter, används ibland tillbehör som spjut för att leda hetvattnet längre ned i jorden. En annan metod är att förlänga hetvattnets verkan genom att applicera det som skum. Både dessa tekniker ska vi återkomma till längre fram i texten. 

INGEN QUICK-FIX

Som all ogräsbekämpning är bekämpning med hetvatten ingen ”quick fix”, utan något av ett utnötningskrig i syfte att begränsa och stoppa återväxten. En behandling med hetvatten förstör inte rötterna direkt. Däremot försvagas de för varje applicering. Redan efter ett par gånger är behovet av bekämpning mindre. 

Den alltjämt vanligast metoden för ogräsbekämpning är mekanisk ogräsbekämpning, vilket inkluderar allt från att gå på plantorna med trimmern till att bekämpa dem med till exempel harvar och olika typer av borstar. Sedan miljökrav och en allt tuffare lagstiftning effektivt satt stopp för kemiska ogräsbekämpningsmedel utanför lantbruk och viss odling, är det också det enda egentligen alternativet till termisk bekämpning. 

Nog med teori. Med ogräset redan på gång ur vintervilan, låt oss istället titta på hur proffsen jobbar, och vilka maskiner som tillverkarna har att erbjuda inför säsongen. 

K-VAGNEN GICK I BRÄSCHEN

Med åtta års praktisk erfarenhet av hetvattenmaskiner är Karlshamns-baserade K-vagnen tveklöst en av de aktörer i branschen som tidigast gått i bräschen för miljövänlig ogräsbekämpning. Sedan de första versionerna av företagets populära K-heat Compact- och K-heat Maxi-modeller rullades ut 2014 har maskinerna hela tiden förbättrats och förfinats med tekniska lösningar, både sett till prestanda och miljökrav. 

K-Vagnens lösning K-Heat Compact 9/110 monterad på en lätt släpvagn. Foto: K-Vagnen.

K-heat compact 15/110h är K-vagnens lösning för redskapsbärare. Här på en 51 hästars Nilfisk City Ranger 3500. Foto: K-Vagnen.
K-Vagnens största maskin K-Heat Maxi 9/110 har en avverkningsgrad vid ogräsbekämpning på cirka 240 kvm/tim. 

Unikt för K-Vagnen är också att samtliga hetvattenlösningar kan anpassas för att passa allt från lastbärande plattformar till lastmaskiner och traktorer. Idag används maskinerna bland annat av kyrkogårdsförvaltningar, fastighetsägare, kommuner och entreprenörer för att bekämpa ogräs på bostadsområden, skolor, trafikerade vägar och flygplatser.

“Har varit en enorm resa”

Ja, faktum är att maskinen till och med har konfigurerats för att gå på järnvägsräls. En trygghet är också att maskinen är helt igenom svensktillverkad, vilket gör att kunden hela tiden har nära till service, support och leverans. 

– Det har varit en enorm resa med de här maskinerna, från design av vattentankar till ljudnivåer och bränsleförbrukning, säger Jörgen Ohlsson, som driver K-Vagnen tillsammans med sin kollega Fredrik. Ett bra exempel är värmepannan. Där jobbar vi idag med en helt annan brännarteknik med digital temperaturstyrning, en teknik där värmepannan går konstant utan att stängas av under arbetets gång. Det gör att vi kan hålla en jämn och hög temperatur. 

Jörgen Ohlsson, 
K-Vagnen.

ELDRIFT HÖGT PÅ AGENDAN

Inte oväntat står också eldrift högt upp på agendan. Du som besökte något av Green Roadshows turnéstopp i höstas kanske minns att K-Vagnen där visade upp den första eldrivna versionen av K-heat Compact, K-Heat Compact 9/80 PRO (EL), en maskin som begåvats med en 230 V elmotor, och vars batteripaket enligt uppgift ska kunna leverera en drifttid på en hel arbetsdag (cirka 8 timmar).

Ett annat område som K-Vagnen ägnat mycket tid för att utveckla är extrautrustning och tillval för de befintliga maskinerna. Som exempel har man tagit fram egna redskap för bekämpning av invasiva arter som jätteloka och parkslide. 

SPJUT UNDERLÄTTAR

– Det handlar om speciella spjut som körs ned i jorden och gör det lättare att få ned hetvattnet till roten, säger Jörgen. Den här lösningen används en hel del idag, vid till exempel järnvägar och motorvägar.

Andra exempel på tillbehör är längre slangvindor (30 respektive 40 meter), påbyggbara bevattningssystem samt rotor- och jetmunstycken. 

– Munstyckena är kanon för jobb som att tvätta gravstenar och kantstenar på kyrkogårdar, eller staket och  fasader, säger Jörgen. Många företag som håller på med tak- och fasastvättning köper de här maskinerna.

“Till och med tanken värms upp av elektricitet”

Under våren lanseras dessutom två helt nya, maskiner: Eco Weedkiller och den mindre enheten Weedkiller Garden. 

– K-heat Eco Weedkiller full electric är marknadens enda helt fossilfria ogräsmaskin, där till och med tanken värms upp av elektricitet, säger Jörgen. Du har med andra ord ingen dieseldriven uppvärmning av värmepannan som på andra eldrivna hetvattensmaskiner. 

K-Vagnens senaste maskin K-Heat Eco Weedkiller SP 3 har en vattenförbrukning på endast 5 liter/min. Foto: K-Vagnen. 

Värt att påpeka är att de fossilfria maskinerna inte fungerar om du vill kunna använda högtryckstvätt. För detta behöver en dieseldriven maskin. 

Vilka är de största förtjänsterna med hetvatten jämfört med mekanisk bekämpning, enligt din mening?

– Kör du med mekaniska borstar så får du också mycket rester som du inte gärna kan lämna kvar. Då behöver du köra med en sopmaskinen efter som tar upp allting. Med hetvatten så vissnar plantorna och dör bort. Mekanisk bekämpning kräver som regel också traktorer och andra större maskiner. Vårt hetvattenssystem kan du använda tillsammans med mindre fordon och elfordon.  

Vilket är det svåraste ogräset att bekämpa?

– Vanligt gräs som växer i grusgångar med gräs på båda sidor, där gräsets rötter kommer från gräsmattan, kan vara svårt att komma åt. Främst för att det skjuter nytt gräs från gräsmattan efter varje bekämpning.

En av det största branschnyheterna hittills under 2022 är att välkända Stads&Park Produkter köpts upp av Nomaco. Det är således under det paraplyet som de eldrivna hetvattensmaskinerna från franska tillverkaren Oeliatec, som lanserades av Stads&Park så sent som förra året (2021), nu kommer att hamna. Den första Oeliatec-maskinen såldes officiellt i december, och levererades i januari 2022. Ett stort lager har nu byggts upp för att täcka behovet i Sverige, Norge och Danmark

Oeliatecs trailer BELLE ÎLE med tillhörande termodynamisk ramp. Foto: Oeliatec.  

– En stor fördel med maskiner som till exempel HOËDIC CM Speeder är att de har ett jämförelsevis lågt vattenflöde, säger Christian Hjortmar, tidigare vd för Stads&Park och numera försäljningschef på Nomaco.

Christian Hjortmar, försäljningschef på Nomaco med Oeliatecs maskin HOËDIC CM Speeder. Foto: David Liljefors.

– För en maskin som HOËDIC CM Speeder ligger det runt 4–5 liter/min, vilket bara är hälften av vattenflödet hos många konkurrenter. Det gör att vattentankarna inte behöver var lika stora. En vanlig storlek för Oeliatec-maskinerna är 300 liter. HOËDIC CM Speeder väger runt 500 kg fulltankad och klar. För konkurrerande maskiner, som ofta har ett vattenflöde på 8–10 liter/min, behöver du ha en tank på kanske 600–1 000 liter vatten för att kunna köra en stund.

Och det innebär en totalvikt, inkluderat en maskin på kanske 600 kilo, på över ett och ett halvt ton.

– Det är inte många släp eller flak som klarar att bära den vikten. Den som sköter ogräsbekämpningen med en HOËDIC CM Speeder behöver normalt heller inte ha E-körkort [tillägg för ett eller flera påkopplade tunga släp]. Det är annars ett jättestort problem idag, säger Hjortmar.

SIKTAR PÅ FLER LÖSNINGAR

Med KANCAL och HOËDIC CM Speeder på banan är siktet redan inställt på att inom kort kunna rulla ut fler, och större, maskiner från Oeliatec.

– Oeliatec har ett stort utbud av eldrivna hetvattenmaskiner, säger Christian. Utöver mindre maskiner som KANCAL och HOËDIC CM Speeder har man också större lösningar för montering på exempelvis traktorer och redskapsbärare. För vissa jobb behöver du högre kapacitet. Det är där som de här lösningarna kommer in, maskiner som kan lägga mycket vatten, och i större bredder. 

En stor anledning till att Nomaco valt att jobba med just Oeliatecs maskiner är Oeliatecs patenterade metod för att värma och fördela ut vattnet genom lansarna. 

“FLESTA HETVATTENMASKINER HAR ON/OFF-PANNOR”

– Det vanligaste klagomålet jag hör från kunder är att deras maskiner har  pendlat ganska mycket i temperatur. De flesta hetvattenmaskiner har så kallade on/off-pannor där pannan är på tills vattnet kokar, och sedan stängs av för att vattnet inte ska bli till ånga. När pannan sedan fylls på med kallt vatten sjunker temperaturen. De där svängningarna i temperaturen går faktiskt att se. Kommer du med en stor maskin och lägger vatten så går det att se att ”Jaha, de här tio metrarna hade vi en betydligt sämre effekt”.

Oeliatecs lösning är att trycksätta hela systemet. Vattnet kan då kokas upp till 120 grader. Brännaren fungerar sedan som en variabel som ser till att vattnet alltid håller en temperatur på 120 grader, plus/minus en halv grad. Det heta vattnet fångas därefter upp av lansarna (som även de är patenterade) där större och större droppar bildas, tills det vatten som lämnar lansen håller 99 grader. 

TRYCKSATT LÖSNING HJÄLPER

– Med en trycksatt lösning får du aldrig de här dipparna i temperatur som infinner sig när lågan stängs av i en dieselbrännare. Lågan är alltid igång, och brännaren fungerar mer som en slags styrning. 

Oeliatecs patenterade metod fungerar även på större lösningar för traktorer eller redskapsbärare. Den enda egentligen skillnaden är storleken på brännaren. Ska man ha två användare med handhållna lansar, eller ett frontmonterat system som lägger vatten upp till 120 cm bredd?

En vanlig invändning är gissningsvis att maskinerna är för dyra?

– En maskin kostar från hundra tusen upp till flera hundra tusen, så visst är det en ganska stor investering. Särskilt om man tänker att det är ett jobb som borde gå att ordna med en befintlig trimmer eller ogräsborstar. Vad man dock behöver komma ihåg är att mekanisk ogräsbekämpning sliter väldigt hårt på materialet. En ogräsborste av stål som du som du kanske betalar 1 500 kr plus moms för är normalt slut efter tio timmar. Och en stålborste skapar dessutom gnistor.

– Ett välkänt fenomen med trimmers är att tråden skickar iväg projektiler i form av sten och grus. Det är stort problem runt parkeringar och vägar. Ett tips om du nu vill använda trimmer är att använda ett ogräshuvud som Pellencs City Cut, som har motroterande knivar och därmed inte kastar inte iväg föremål, fortsätter Hjortmar.

Några andra tips för ogräsbekämpning med hetvatten?

– Man måste ha klart för sig att hetvatten är inget mirakel. Det kräver fortfarande gediget arbete, och flera bekämpningstillfällen per säsong. Du måste ha personal som har koll på tekniken, som vet var någonstans hetvattnet är lagt sedan tidigare. Du behöver ha uppdaterade kartor, och en metodik för hur du jobbar. 

Termisk ogräsbekämpning med skum har vi skrivit om tidigare i DMG. Skummet framställs genom en sockerlösning som doseras in i maskinen vid uppvärmningen av vattnet, och lägger sig som en isolerande yta över hetvattnet. Beroende på yta och väderlek ger skummet hetvattnet i snitt 5-10 sekunders förlängd verkan, vilket gör att det hinner tränga längre ned i marken. 

– Metoden, som ursprungligen är utvecklad av danska NCC, togs i bruk för första gången 2007. Filip Rubin, som använt metoden sedan 2012, driver sedan 2019 företaget Svensk Ogräsbekämpning. Efter att först ha kört själv under 2020, anställde Filip inför förra säsongen en tidigare kollega från NCC, vilket ledde till en tredubbling av jobb, från cirka 700 maskintimmar 2020 till 2 200 under 2021.  Exklusive arbete som vattenpåfyllning, slangdragning och transport. Allt arbete sköts fortfarande av en maskin.

Filip Rubin, Svensk Ogräsbekämpning. 

Med bra tillgång till vatten kan Filip bekämpa 400 kvadratmeter i timmen eller mer. Foto: Svensk Ogräsbekämpning. 

Termisk ogräsbekämpning på kullersten i ett bostadsområde i Gävle. Foto: Svensk Ogräsbekämpning.  

SVENSK OGRÄSBEKÄMPNING HAR MÅNGA KUNDER

Svensk Ogräsbekämpning gör jobb åt såväl kommuner och fastighetsbolag som industrier och statliga verk. Geografisk sett sträcker sig arbetsområdet från Trelleborg i söder till Gävle i norr.

– Vi brukar skratta åt det där ibland, säger Filip. Ena dagen står man på en refug i centrala Lund, nästa dag går man på Södras granplantering och sprutar på bevattningsrälsar och tredje dagen på Fortifikationsverkets skyttebanor. Jag har medvetet försökt att sprida kunderna, både sett till typ av kund och geografiskt.

De många fördelarna till trots är Filip noga med att poängtera att skum inte alltid behöver vara den bästa lösningen. 

“Kan ligga på 400 meter kvadratmeter”

– Det gäller att lyssna på kunden och titta på förutsättningarna, säger Filip. Ibland kan trimmer, eller en annan hetvattensmaskin vara ett bättre alternativ för en viss yta. Med bra tillgång till vatten kan jag ligga på 400 kvadratmeter i timmen eller till och med mer.  

Skummets isolerande effekt gör också att bekämpningen blir effektivare. Generellt kan många kunder halvera antalet behandlingar per år, jämfört med andra termiska metoder som gasol och hetvatten.

– Det är många som reagerar på timpriset, säger Filip. Men då får man också ha i åtanke att metoden avverkar betydligt större yta per timme, och att det sedan krävs betydligt färre antal behandlingar. Tittar man på slutfakturan per år så brukar det faktiskt bli billigare. 

Vilket ogräs är svårast att bekämpa?

– Maskros, skulle jag säga. Du måste definitivt ta dem innan de blommar. Om en katt har nio liv så verkar det som att maskrosen har betydligt fler. Vi hade faktiskt en testyta på SLU [Sveriges Lantbruksuniversitet] i Alnarp där det var oerhört mycket maskrosor. Den ytan körde vi åtta gånger samma år.

Hur pass effektivt är skummet för invasiva arter som jätteloka och parkslide?

– På björnloka och jätteloka är det inga konstigheter. Där fungerar skum jättebra. För parkslide så har vi nyligen påbörjat ett samarbete med en kommun där vi kört på fem stycken testområden. Tittar man på ytorna efter bara en säsong, så är resultatet definitivt över förväntan. Själva produkten för bekämpning av invasiva arter är densamma. Däremot så har jag modifierat utrustningen lite. Utan att avslöja för mycket så handlar det om ett spjut som sticks ned i marken för att få ner lite mer värme i marken runt rötterna. Det finns ju inget facit för den här typen av behandling.



Tomas Persson, kyrkogårdsföreståndare på Dalby Församling.

Dalby församling omfattar tre medeltidskyrkor med två tillhörande kyrkogårdar per kyrka. Dalby Kyrka, som byggdes 1060 är inte bara Skandinaviens äldsta stenkyrka, utan Sveriges äldsta byggnad över lag. De stora historiska värdena, och ett behov av en skonsam skötselmetod, var en av de bidragande anledningarna till att Dalby församling, som en av de första i Sverige, beställde Oliatechs hetvattenmaskin HOËDIC CM Speeder. 

Har ni provat hetvatten förut?

– För ett par år sedan lånade vi faktiskt en hetvattenmaskin från en annan tillverkare. Problemet var att maskinen var så pass klumpig att det den i praktiken inte gick att använda. Oliatechs HOËDIC CM Speeder är jämförelsevis en väldigt nätt och smidig maskin, som dessutom har drivning på hjulen. Den är lätt att komma fram med överallt, i smala gångar och så vidare. Den passar helt enkelt väldigt bra i den här typen av miljö.  

Hur har bekämpningen sett ut hittills?

– Det har varit mest mekanisk bekämpning med hackor och skyffeljärn tidigare. Plus en del ställen där vi kört med gasol. Sedan i höstas har vi även börjat att använda preparatet Finalsan på områden där vi haft problem med bland annat åkerfräken eller maskrosor. Finessen är att det fungerar nästan som hetvatten. Det går in i växten och ned i roten.

Hur har det varit att använda maskinen?

– Det jag har kunnat konstatera på den korta tid vi använt maskinen är att lufttemperaturen inte får vara får låg. Minst 13–14, gärna över 15 grader bör det vara för att man ska få ett bra resutat. Annars kyls hetvattnet av lite för snabbt. I övrigt är jag jättenöjd med resultatet. Tanken är nu att ta ogräset innan det hinner växa och bli stort, och att HOËDIC-maskinen ska sköta mestadelen av det jobbet. Vi kommer dock även fortsätta med Finalsan på de områden där vi har problem med rotogräs.


Mari-My Bergquist, driftledare på SLU i Alnarp.

Den 55 hektar stora Alnarpsparken inrymmer omkring 2 500 olika arter vedartade växter från hela världen och fungerar också campusområde för Sveriges lantbruksuniversitet. Under flera år har SLU använt sig av termisk bekämpning med skum, en tjänst som tillhandahålls av Svensk Ogräsbekämpning. Från att tidigare ha legat på fyra behandlingar per år har de nyligen ökat till fem. Anledningen är den långa säsongen, och att höstarna har blivit längre och mildare.

– Vi tillämpade termisk ogräsbekämpning redan innan, men då i form av gasol där vi brände bort ogräset, säger Mari-My. Den metoden har vissa nackdelar. Dels är det brandrisken. Du måste brandsäkra allting, och det krävs certifikat för heta arbeten. Ur arbetsmiljösynpunkt var det heller inte optimalt för de som gick i gasolångorna och jobbade.

Vilka ytor kör ni skum på?

– Framför allt är det gatstensytor med begränsat slitage, alltså ytor som folk inte nöter på. De ytorna går egentligen inte att hålla efter på annat sätt. Det växer i skarvarna hela tiden. Kör du med trimmer eller andra mekaniska metoder så kommer det upp direkt. På alla grusytor kör vi dock harvning, normalt med redskapsbärare som har skyffeljärn fram och pinnharv bak. Vi använder också vanliga skyffeljärn, hjulhackor och en torvupptagare som egentligen är till för att ta upp gräsmatta med. Torvupptagaren är bra om det har blivit väldigt mycket ogräs på någon grusyta, särskilt om ogräset sitter väldigt hårt.

Hur har skummet fungerat?

– Vi är väldigt nöjda. Vi bestämde oss redan efter en säsong, att det här ville vi fortsätta med på de här ytorna. Det är just det här att skummet skapar en fördröjningseffekt. Den första och den sista behandlingen tycker jag är viktigast. Den fösta sker i börjar av maj, då allting gror. Den sista är första veckan i oktober, för att bli av med vinterannuellerna som grott

Ni har inte funderat på att göra det själva?

– Egentligen inte. Det är ändå en viss teknik. Skummet ska appliceras i en viss takt, med en viss fördröjning och så vidare. Det kändes skönt att ta in någon som verkligen kan metoden.



Daniel Welin, Blekinge Ogräsbekämpning.

Blekinge Ogräsbekämpning kör ogräsbekämpning med hetvatten som underentreprenör åt Trafikverket, inklusive bekämpning av invasiva arter som björn- och jätteloka. Arbetsområdet omfattar hela vägnätet i Blekinge. För hetvattensbekämpningen använder man K-Heat Compact-maskiner från K-Vagnen. 

– Totalt sett har vi fem stycken maskiner, som vi köpt in i omgångar från 2011–2012 och framåt. Innan dess körde företaget med biosulfat. Med tiden vart det allt krångligare med tillstånd, miljökrav och så vidare, samtidigt som kunderna efterfrågade miljövänligare metoder. Maskinerna har vi fått hjälp med att modifiera och bygga så att de passar oss. Vi har bland annat en K-Heat-maskin på en Belos 560-redskapsbärare som vi använder mycket i stadsmiljöer samt inne i bostadsområden. Vi har också en maskin på en specialbyggd bil, där man kan sitta skyddat och köra på större 70- och 100-vägar, och röra sig över större områden. Vad jag vet är det den enda i sitt slag i södra Sverige.

Hur pass ofta bekämpar ni ogräsbestånden?

– Normalt brukar det fungera med tre behandlingar per år, Men vi har kunder som vill ha fyra, fem gånger per år också. För björn- och jätteloka kör vi med spjut för att verkligen få ned hetvattnet ned i marken.

Kör ni någon annan form av ogräsbekämpning, förutom hetvatten?

– Efter säsongen så kör vi även en del mekanisk bekämpning med borstar. Vi har stora sopmaskiner med stålborstar och mjukare borstar som vi använder beroende på underlag och arbetsuppgift. Det handlar mycket om kundens önskemål. Vi man ha det rent och snyggt idag, eller tänker man mer långsiktigt? 

Några andra heta hetvattenstips?

– Att se till att kunderna är insatta i metoden, att de förstår hur det fungerar. Annars handlar ju mycket om planering, att vara ute på rätt plats i rätt tid och så vidare. Sedan är det alltid bra att se över verksamheten. Vad kan göras bättre? En sak som vi tittar på just nu är till exempel hur vi skulle kunna göra av med mindre vatten?

SKRIVEN AV
David Liljefors

FLER REPORTAGE

VISA FLER