Så vinner golfanläggningen matchen mot vildsvinen

Så vinner golfanläggningen matchen mot vildsvinen

Uppbökade gräsytor är en syn som drabbat flera golfbanor genom åren. Spåren efter vildsvin, som bökat upp marken i jakt efter föda. Hur förebygger man det och vad bör jag som banägare tänka på när det gäller just risken för besök av vildsvin? En som vet är Svenska Golfförbundets bankonsulent Peter Edman. Här ger han sina handfasta tips till golfanläggningar som inte vill ha besök av vildsvin.
* Detta reportage publicerades ursprungligen i september 2022.

Oftast är det tyvärr inte frågan om, utan snarare när och i vilken omfattning, som vildsvin söker sig in på banområdet. I synnerhet på lämpliga gräsmarker som kan ge resultat när marken är mjuk och lätt att böka runt i, i djurens jakt efter mat. 

Peter Edman, bankonsulent vid Svenska Golfförbundet, är en av förbundets sju banrådgivare för golfanläggningar över hela landet. Han bekräftar att problemet med vildsvin som söker sig in på golfanläggningar och i varierande omfattning bökar runt, är stort.

– Jag skulle säga att det är ganska vanligt, säger han. Med det menar jag att det är väldigt många banor i södra landet och Mellansverige som har haft besök av vildsvin med mindre eller större skador på banan som följd. Hotet finns där hela tiden, skulle jag säga.

Peter Edman är en av Svenska Golfförbundets sju bankonsulenter.

Vildsvin är allätare, men föredrar framförallt rötter, växter och ekollon. De har även en förkärlek för sniglar och insektslarver. Får de vittring på något av detta i marken använder de sitt tryne till att böka upp marken där födan kan finnas gömd.

– Det är vanligt att de är inne och söker av banområdet, men lyckligtvis är det relativt ovanligt med de riktigt stora markskadorna efter deras framfart. Men om de hittar något smakligt så kan de vända upp och ned på stora delar av banan.

UNDVIKER GENERELLT KORTKLIPPT GRÄS

I just golfanläggningarnas fall är Peter Edmans erfarenhet den att vildsvinen håller sig borta från de kortklippta greenerna. Mer troligt att få besök av vildsvinen är fairway, ruff eller semiruff, slänter eller andra partier som är något högre klippta.

– På dessa platser är gräset längre, och det är gräs med kraftiga utlöpare och rötter, exempelvis kvickrot, förklarar Peter Edman. Många golfbanor har också ek eller bokträd på sin anläggning. Om det finns mycket ekollon så är även det något som drar till sig vildsvin.

Ratar kortklippt gräs. Vissa delar av golfbanan kan vara mer utsatt än andra partier. Generellt så lämnar vildsvinen kortklippt gräs orört, i deras jakt efter rötter, insektslarver och andra godsaker. Foto: Fredrik Lund. 

Som banägare gäller det att vara medveten om risken. Börja med att kontrollera de försäkringsvillkor som råder. Säkerställ att försäkringen gäller om banan skadas på grund av vildsvin.

– Det är absolut det första jag skulle kika på som banägare, säger Peter Edman. Det är nämligen ingen garanti att försäkringen automatiskt täcker vildsvinsskador, så kontrollera det innan skadan är skedd.

Kolla upp försäkringen. Kontrollera så att er försäkring gäller för vildsvinsskador, innan skadan på banan är skedd. Foto: Mikael Frisk. 

När det gäller de mer handgripliga åtgärderna, runt banområdet, ser Peter Edman endast en utväg:

– Den enda motåtgärd som jag vet verkligen fungerar är att hägna in hela anläggningen med ett effektivt elstängsel med minst tre trådar. Den lägsta tråden bör också sitta relativt lågt ned, säg max 20 cm ovan marknivå, då vildsvin hellre försöker krypa under än hoppa över ett hinder.

Att hägna in en normalstor golfanläggning kostar förstås en rejäl slant och kostnaden är givetvis individuell efter bananläggningens förutsättningar. En ren generalisering är att en normalstor 18-hålsanläggning upptar 50–60 hektar mark. Till det skulle det krävas 5–6 km inhägnad.

VIKTIGT GÖRA ARBETET NOGA

Lika generell är höftningen av kostnaden, men någonstans runt 100 000–300 000 kronor förefaller rimligt att förvänta sig i kostnad, beroende på vem som gör jobbet.

– Gör man den investeringen så ska man se till att göra arbetet ordentligt, manar Peter Edman. Om man fuskar, om tråden sackar eller om man inte jordar strömmen ordentligt så får stängslet också en begränsad verkan. Använd ordentliga stolpar i impregnerat trä, tänk på att avstånden mellan både trådar och stolpar inte bör vara för mycket. 

50-60 hektar mark. En normalstor golfanläggning, med 18-hålsbana, upptar ungefär den storleken. Foto: Fredrik Lund. 

Stängslet är en investering som skall hålla och vara effektiv i många år framåt.

Lägg också extra vikt på stängslets alla hörn.

– På så långa elstängsel blir belastningen som högst i hörnen, förklarar Peter. Hörnen är definitivt den svaga länken i varje elstängsel. Spänningen i trådarna får inte vara för låg, för då gör elstängslet ingen reell nytta. Inget är hundraprocentigt skydd, men med ett väl uppsatt elstängsel så har man garderat sig så gott man kan.

Ytterligare en faktor att ta med i beräkningen är det ökade underhåll som ett elstängsel kommer att kräva. Det blir garanterat en hel del merarbete för banskötarna.

“Normalt krävs inget bygglov eller annat tillstånd för att upprätta ett sådant elstängsel”

– Peter Edman, en av Svenska Golfförbundets sju bankonsulenter, berättar att golfanläggningar normalt kan uppföra ett elstängsel utan tillstånd eller bygglov.

Det är viktigt att hålla rent och snyggt under de strömförande trådarna, vilket ställer krav på regelbunden trimning av gräs under stängslet, för att förhindra att gräset växer sig för högt.

Är gräsväxten kraftig under stängslet, kan trimningen under växtsäsong ta upp till en tredjedels tjänst.

– Det måste man ha i åtanke när investeringen görs. Vid stängslet får gräset inte tillåtas växa sig för högt, säger Peter.

Viktigt är också att tydligt skylta att det uppförda stängslet är strömförande.

– I normalfallet krävs inget bygglov eller annat tillstånd för att upprätta ett sådant elstängsel runt sin golfanläggning, säger Peter Edman. Men du är skyldig att med skyltar tydligt informera om det så att ingen kommer åt stängslet av misstag.

SKYR DAGTID

Vildsvin är som mest aktiva vid skymning och under natten. Behovet av att ha elstängslet igång är därmed begränsat till dessa tidpunkter på dygnet. Glöm bara inte att aktivera strömmen.

– Om man glömmer att slå på strömmen någon natt så kan man mycket väl få besök ändå av vildsvin, säger Peter Edman.

Det finns alternativ till elstängsel, men Peters erfarenhet är att de inte ger ett fullgott skydd.

– Det finns försök med ljud, parfymer, gasolkanoner och annat, men mitt intryck är att vildsvin lär sig. De kan kontrollera och sedan återkomma, kanske långt senare. Elstängsel är det enda jag verkligen vet ger en garanterad effekt i längden.

FÄRISTER KAN VARA ALTERNATIV

Det finns dock golfanläggningar som inte har möjlighet att upprätta en inhägnad runt hela bananläggningen. Kanske på grund av att banorna ligger på varsin sida av ett publikt stråk eller väg. Eller att det finns flera tillfarter till anläggningen som delar banområdet. 

– Då kan elstängsel kombineras med färister i vägbanan där ett elstängsel inte kan stå. Att anlägga färister är dock en mycket kostsam process.

Om skadan är skedd gäller det att plocka bort alla torvor och rester efter vildsvinens framfart. Precis allt som är upprivet måste bort.

– Därefter får man lägga ny såbädd över ytan eller så torvar du. Är angreppet massivt, då är det bara svart jord kvar. Det går inte att lägga tillbaka, utan då är det enbart ny såbädd som gäller. Om det händer så är det ganska många veckor innan man har turf på markunderlaget igen.

Måste bort. Precis allt som vildsvinen bökat upp måste väck innan ny såbädd kan läggas.
Foto: Anders Karlsson. 

Någon hundraprocentig garanti för att klara sig mot vildsvin vågar Peter Edman inte ge. Men med ett rejält elstängsel bör oddsen vara mycket goda att vildsvinen håller sig utanför banområdet.

– Var även observant på hur det ser ut i områdena utanför själva golfanläggningen, råder Peter. Finns där spår efter vildsvin, ta det som en förvarning. Då är det bara en tidsfråga innan de också besöker golfbanan.


SKRIVEN AV
Fredrik Lund