Ny rapport: Grönområden i världens städer fortsätter minska

Men Norden går mot strömmen
Ny rapport: Grönområden i världens städer fortsätter minska

Husqvarna Group presenterar idag Urban Green Space Insights (HUGSI) Report 2025, som använder AI och satellitdata för att mäta grönområden i städer världen över. Rapporten visar att de 516 städer som analyserats har förlorat grönområden motsvarande nästan hela Paris yta. Samtidigt utmärker sig Norden med några av världens grönaste städer.

Sedan 2019 har Husqvarna Groups HUGSI presenterat objektiva data om utvecklingen av urbana grönområden. HUGSI:s verktyg används i internationell forskning och ligger till grund för beslut inom stadsplanering.

I år har totalt 516 städer i 80 länder på sex kontinenter analyserats på respektive stads grönaste dag för året, vilket ger värdefulla insikter om hur urban grönska har utvecklats över tid.

STORA VARIATIONER

De analyserade städerna varierar från 5 000 invånare i Nederländerna till megastäder som kinesiska Chongqing med över 30 miljoner invånare. I genomsnitt täcks 25 procent av ytan i Syd- och Västasien av grönska, jämfört med 46 procent i Europa. Till exempel utgörs Riyadh (Saudiarabien) av endast 1 procent grönytor, medan flera europeiska städer har mer än 60 procent grönska.

– När urbaniseringen accelererar är förståelsen för hur grönområdens utveckling avgörande för att skapa hållbara städer där människor trivs. Att aktivt utveckla stadens grönska bör alltid vara en prioritet när offentlig infrastruktur planeras, säger Erik Swan, grönytespecialist och projektledare för HUGSI på Husqvarna Group i ett pressmeddelande.

Mellan 2023 och 2024 noterade de analyserade städerna en förlust på 95 miljoner m² grönytor – motsvarande nästan hela Paris yta– främst på grund av mänskliga aktiviteter som byggnation och stadsexpansion. Bland de analyserade städerna visar 73 % en negativ utveckling. På den positiva sidan tillkom 45 miljoner m² ny eller förbättrad grönyta, mestadels genom utökade gräsytor, troligen drivet av väderförhållanden och andra passiva faktorer snarare än aktiva åtgärder.

Städer på norra halvklotet har generellt mer grönområden än de på södra halvklotet. Europa har den högsta genomsnittliga andelen urban grönska globalt med 46 procent. Trots detta är nettoförändringen i 418 europeiska städer negativ: 17 miljoner m² nya grönytor jämfört med mer än 30 miljoner m² förlorat, vilket resulterar i en nettoförlust på 13,3 miljoner m² – motsvarande över 1 800 fotbollsplaner.

NORDISKA STÄDER UTMÄRKER SIG

Bland europeiska städer visar Aarhus (Danmark), Sunderland (Storbritannien) och Chisinau (Moldavien) betydande ökningar. Vilnius toppar återigen listan över europeiska huvudstäder med 61 procent grönyta, 226 m² per capita och 47 procent trädtäckning i staden.

De nordiska städerna utmärker sig med en imponerande andel på 49 procent av de urbana grönområdena (jämfört med Europas 46 procent), vilket innebär att nästan hälften av stadsytan i de 40 största nordiska städerna är täckt av vegetation – träd, gräs och buskar.

Regionen visar också lägre förlust av grönområden än Europa totalt sett, med en nettominskning på 385 000 m². Vejle i Danmark är den grönaste nordiska staden (58 procent grönområden), följt av Uppsala och Linköping i Sverige. Aarhus leder Europa i nettopositiv förändring och utökar med nästan 1,2 miljoner m² grönytor.

”STADENS LUNGOR”

Norden glänser också globalt med ett genomsnittligt trädtäcke på 35 procent i städerna. Finland rankas högst med 44 procent trädtäckning, medan Danmark har färre träd (24 procent) men några av de grönaste städerna totalt sett med 48 procent grönyta.

– Gröna ytor är stadens lungor. Träd spelar en avgörande roll i urbana miljöer – de sänker temperaturen genom skugga, förbättrar luftkvaliteten, stödjer biologisk mångfald och bidrar till stadens invånarnas mentala och fysiska välbefinnande, tillägger Erik Swan.

SKRIVEN AV
DMG
DMG - Den Moderna Grönytan, en tidning för alla grönyteproffs!