Mycket har hänt sedan de första ”plastgräsen” dök upp i Sverige på 1960-talet, både sett till teknik, material, miljö – och inställningen till konstgräs i stort hos fotbollsklubbar, golfklubbar och kommuner. Idag får du komma riktigt nära för att skilja de bästa produkterna från naturgräs, och konstgräs är en naturlig del av det moderna samhällets stadsplanering och sportinfrastruktursatsningar.

Konstgräs, som vi känner det idag, har funnits sedan 1950-talet, då de första syntetiska prototyperna togs fram för att lösa … Ja, egentligen samma problem som naturgräs alltjämt presenterar idag: Det är tids- och resurskrävande att underhålla. Det begränsar speltiden för golf- och fotbollsklubbar. Och stora delar av året lämnar estetiken mycket att önska. 

Något av en milstolpe i konstgräsets historia är lanseringen av konstgräsprodukten AstroTurf, som installerades på det amerikanska baseballaget Houston Astros hemmaborg i Texas 1966, och indirekt gjorde att många svenska sportklubbar fick upp ögonen för konstgräsets möjligheter. 

Det var också inom fotbollen som de första svenska konstgräsinstallationerna genomfördes. Några av de första att ta språnget var Sundsvalls Idrottspark (1972), Umeå Idrottsplats (1972) och Hammarby IP (1974).

Initialt var konstgräs främst förknippat med idrottsplatser i Sverige, men under 1980-talet installerades konstgräs även på offentliga platser i större städer, som torg, parker och gångvägar. En av de tidigaste, och mest ikoniska, installationerna var Kungsträdgården i Stockholm. Andra samtida exempel är Stortorget i Malmö och Götaplatsen i Göteborg. 

Under senare år har även flera av Sveriges golfklubbar fått upp ögonen för konstgräsets möjligheter. Inom golf används konstgräs främst på driving ranges och övningsområden. Några exempel är Bro Hof Slott GK i Stockholm, Visby GK och Kungsbacka GK. 

Från 2000-talet och framåt ökade konstgräsets populäritet även på konsumentmarknaden. För många svenskar, särskilt i urbana miljöer, blev konstgräs en praktisk lösning för utemiljöer som trädgårdar, takträdgårdar och balkonger. 

En stor anledning till konstgräsets växande popularitet var ockå att både materialet och kvaliteten på installationerna utvecklades snabbt, särskilt under 1990-talet. Material som polyeten och polypropen gjorde konstgräset hållbarare och mer flexibelt. Sand och gummigranulat gjorde ytorna mjukare och mer spelvänliga.

Med förbättringarna kunde många av de punkter som konstgräsets motståndare, ofta med rätta, framhöll adresseras. Att konstgräs hade en stor miljöpåverkan och var svårt att bryta ned, till exempel. Eller att skaderisken i vissa fall var högre för idrottsutövare.  

Dags att dyka ned i den djupa änden av syntetfiberpoolen. En man som kan konstgräs bättre än de flesta är Emil Gustafsson, avdelningschef/projektchef på grönyteleverantören KSAB som levererat konstgräs till kommuner, idrottsföreningar, fastighetsbolag och privatkunder sedan 1980-talet. 

Bland de mer prominenta konstgräsprojekten kan nämnas PlatinumCars Arena (IFK Norrköping), Borås Arena (Elfsborg), hållbara tee-ytor och träningsområden på Häckeberga Golfklubb samt välkända stadsmiljöer som Kungsträdgården och Lilla Torg i Malmö. 

– Vi har ju gått igenom några generationer av konstgräs, säger Emil. Idag är utbudet ganska stort. Jag skulle säga att vi, mellan tummen och pekfingret, har ett 50-tal konstgräsprodukter som vi lagerhåller, och ytterligare ett 100-tal som vi kan erbjuda på kort varsel. Det skiljer trots allt ganska mycket från en produkt till en annan, dels på polymernivå, och dels sett till värden som antal stygn, fibertjocklek, tuftavstånd [avståndet mellan varje konstgrässtrå] och så vidare.

Vad ligger priserna på i dagsläget? 

– Det finns allt från de enklaste varianterna som kostar ett par hundra kr per m2, till de mest komplexa och exklusiva som kan kosta uppåt tusenlappen. 

KSAB levererar konstgräs till tre huvudsakliga kundsegment: fotboll, golf och kommunala ytor som lekplatser, parker och andra offentliga samlingsytor. Vanligast, sett till antal installationer, är offentliga miljöer. Men det är fotbollsplaner som omsätter störst antal kvadratmeter. 

– Konstgräs har, sedan det började användas inom fotbollen, gått från ett vara ett knapphändigt substitut till en bättre grusplan till att kunna prestera som en naturgräsplan. Eller bättre, sett till testvärden, säger Emil. Visst, känslan att gå ut på en nyklippt fin naturgräsplan är fantastisk, men tyvärr är det också få förunnat. Vår ambition är inte att konstgräs skall ersätta fina naturgräsplaner, utan de skall bidra med fler, och förhoppningsvis, kvalitativa match- och träningstillfällen.

Generellt sett är det inom fotbollen som kravställningen på konstgräset är högst, menar Emil. Särskilt i de högre divisionerna. 

För elitfotboll finns två standards/kvalitetsprogram, FIFA Quality och FIFA Quality Pro. För att vara godkänt enligt dessa behöver konstgräset uppfylla flera specifika krav, exempelvis dämpning, friktion och bollstuds. 

– För den högsta standarden, FIFA Quality Pro-standard är det inte bara gräset som ska uppfylla kraven utan hela systemet. Det ska vara en visst typ av gummi, en viss sorts sand. Allting behöver godkännas av ett FIFA-ackrediterat labb, som också ska godkänna den färdiga installationen. Utan ett FIFA-certifikat får du inte spela svensk elitfotboll. 

Vad utmärker ett konstgräs för fotboll, jämfört till exempel med konstgräs ämnat för golf eller offentliga miljöer? 

– Inom fotbollen handlar mycket om spelkänsla, och att minimera risken för skador. Ofta jobbar man ofta med en mjukare och lite smalare fiber. Mycket styrs också av skötseln/underhållet. Det är stor skillnad på en allsvensk arena med ett stort och välutbildat gäng som tar hand om faciliteterna, och en breddfotbollsplan med en vaktmästare på plats. 

Jag vill installera konstgräs på en befintlig fotbollsplan. Hur lång tid tar processen från start till mål? 

– För de flesta kunder är det ju en process på ett eller två år, inklusive upphandling, att ta fram underlag, söka pengar och så vidare. Själva installationen tar generellt ett par veckor. 

Vilka är de största förtjänsterna med konstgräsfotbollsplaner? 

– Mindre underhåll, och fler drifttimmar, framför allt. För en hybridgräsplan kan du normalt räkna hem ett par hundra extra timmar per år. För konstgräs är siffran ofta 2 000 extra timmar eller mer. Vad som ofta glöms bort är att konstgräs faktiskt skapar möjligheter till spontanidrott, och gör mycket för folkhälsan och föreningslivet. 

TENHULTS IF

Tenhults IF, baserade utanför Jönköping, bedriver verksamhet inom flera idrottsgrenar, bland annat innebandy, padel och tennis. Mest känt är föreningen dock för sin fotbollsverksamhet, främst representerade av dam- och herrlaget som båda i skrivande stund huserar i division 5. 

2020 togs beslutet att installera konstgräs på en av klubbens fullstora naturgräsfotbollsplaner på hemmaborgen Kabevallen. 

– Tidigare kunde vi vara på Kabevallen från april till september, möjligtvis en bit in på oktober, säger Mattias Fejer, ordförande, Tenhults IF. Övrig tid var vi tvungna att hyra in oss på kommunala anläggningar i Jönköping, och då ofta på konstiga tider. Med konstgräset spelar vi fotboll året runt, och har bra beläggning på anläggningen hela tiden. Det skulle inte förvåna mig om vi dubblat fotbollstimmarna i föreningen.

Vilken typ av konstgräs valde ni att installera, och varför? 

– Det är ju ett projekt, att sätta sig in i olika längder, sorter och ifyllnader. Vi träffade sammanlagt fyra olika leverantörer. Vi var också ute och tittade på flera olika referensprojekt, pratade med anläggningarnas vaktmästare och så vidare. En konstgräsplan som vi fastnade för var Bankeryds SK:s plan i Bankeryd. Gräset kändes lite rejälare, och lite längre än på många andra kommunala planer, och hade också klarat sig bättre över tid. Vi får också mycket beröm för vår konstgräsplan, av alla som kommer och spelar hos oss. 

Hur finansierade ni installationen? 

– Den största delen, nästan fem miljoner kronor, fick vi som bidrag från Allmänna Arvsfonden. Den övriga kostnaden, 2–3 miljoner kr, stod bland annat kommunen, Svenska Fotbollförbundet, diverse sponsorer och privatpersoner för. Hela installationen tog runt två månader, från augusti till oktober, 2020.

Konstgräs på golfbanan? Det är väl ända att svära i kyrkan? Kanske inte ändå. Faktum är att allt fler svenska golfklubbar insett fördelarna med att installera konstgräs på övningsområden, kringområden med högt slitage och i vissa fall till och med på banans ordinarie greener. 

– Den största delen av det konstgräs vi levererar till golf är till klubbarnas övningsområden, målgreener till exempel, säger Emil. Idén är inte att ersätta bra greener och naturgräsområden. Generellt kan man säga att motståndet till konstgräs är högre inom golf, och kunskapen lite sämre, jämfört med fotbollen. Det är inte så att Svenska Golfförbundet har specifika krav på vilket sorts konstgräs som ska finnas på banorna.

Till skillnad från fotbollsklubbar och kommuner som företrädesvis använder polyeten- och polyeten/polypropen-produkter, väljer ofta golfklubbar att använda nylonprodukter, som har ett högre fiberminne och en högre smältpunkt. Men också ett högre pris. 

– För en tee, där spelare ska stå och chippa upprepade gånger, är nylon det som håller bäst. Vad jag vet har man aldrig tillverkat ett fotbollskonstgräs av nylon. Det är helt enkelt för dyrt.

LANDERYDS GK

Med två anläggningar, Landeryd och Vesterby, och tre natursköna 18-hålsbanor är Landeryds GK strax utanför Linköping en av Sveriges största och mest ansedda golfklubbar. 

De senaste åren har klubben arbetat för att förlänga säsongen och erbjuda medlemmarna större spelmöjligheter, även under vinterhalvåret och de perioder då vädret inte är optimalt. De senaste sex åren har därför konstgräs installerats på Landeryd i etapper, varav den senaste slutfördes 2024.   

Installationerna har främst gjorts på övningsområdet, där bland annat målgreener, övningstees och en puttinggreen tillkommit. Utöver detta har också hybridgräs installerats på ytor med högt slitage ute på banan. 

– Överlag har det har varit väldigt uppskattat, säger Kristoffer Pantzar, banförman på Landeryds GK. Dels är ytorna lättare att sköta, och vi har också kunnat fördubbla omsättningen på ranchen.

Berätta om ert val av konstgräs. 

– För målgreenerna vill man så långt det är möjligt skapa känslan av en riktig green, både utseendemässigt och sett till hur bollen studsar. För hybridgräset ute på banan har vi försökt laborera lite med olika nyanser och hitta varianter som passar omgivningen, så att det inte ska se för konstgjort ut.

SVANSKOGENS GK

Svanskogens GK norr om Sundsvall, bildad 1986, är en populär Pay And Play-9-hålsbana där du kan gå en runda i vacker miljö till ett pris som knappt skulle räcka till lunchrestaurangen på Ullna GC. 

Efter en vinter med extremväder för tre år sedan, som lämnade greenerna i väldigt dåligt skick, togs beslutet att installera konstgräs på banans nio greener, plus en övningsgreen. 

– Efter lite research fick vi en prislapp på drygt 2,3 miljoner, säger Jan Willner, vice ordförande för Svanskogens golfklubb. Tack vare att kommunen ställde upp som borgenär kunde vi låna den summan.

Är ni nöjda med resultatet? 

– Absolut, vi trodde aldrig att det skulle bli så bra. Efter första vintern, med tjäle i backen och så vidare, så var man ärligt talat lite orolig. Men det såg lika bra ut som när greenerna var nylagda. Greenerna ser också till 90 procent ut som de ursprungliga naturgräsgreenerna, trots att de byggts om från grunden. 

Hur har konstgräset påverkat omsättningen?

– Under 2024, vår andra säsong med konstgräset, har vi haft 300 fler greenfee-gäster än tidigare, och fått 30–40 nya medlemmar. Och besökarna kommer från halva Mellansverige, vilket känns fantastiskt. Vi är den enda banan i Mellansverige som har en 9-håls konstgräsbana. 

Konstgräs används allt mer i offentliga miljöer, vilket på många sätt är förståeligt. Jämfört med alternativa underlag är konstgräs ett enkelt, och förhållandevis billigt sätt att förbättra estetik och funktionalitet, och samtidigt minska underhållet. 

– De stora flertalet konstgräsinstallationer vi gör i offentlig miljö, runt 80–85 procent skulle jag säga, är lekplatser/lekytor, säger Emil. Jämfört med alternativ som gummiasfalt eller gummiplattor så är konstgräs en väldigt billig lösning, både att installera och att underhålla och reparera. Vi pratar kanske halva priset i inköp, om inte mer. Oftast vill fastighetsägaren heller inte ha material som tas med in i hallar och kapprum, som flis och sand.

Ett annat exempel är infrastrukturytor, som ofta kan vara svåra att hantera, som rondeller och refuger. 

– Ytterst handlar det om ett sätt för kommunerna att minska sina underhållskostnader, säger Emil. Det kan ofta handla om ganska stora summor när de behöver åka ut med TMA-bilar för att klippa och vattna. 

En fråga som inte går att komma runt då man pratar om konstgräsinstallationer är miljön. En stor del av debatten handlar om ifyllnaden på fotbollsplaner, som i de allra flesta fall är SBR (gummigranulat) från återvunna däck. SBR är också det material som Svenska Fotbollförbundet rekommenderar. 

– För oss handlar det om att omge oss med leverantörer av SBR-granulat som genom dokumentation kan garantera däckets ursprung när vi jobbar med den typen av ifyllnad. Det finns många bra exempel på åtgärder som görs, och kan göras i större utsträckning, för att till stora delar hindra emigration av granulat från våra fotbollsplaner. Visst, det finns alternativa utfyllnadsmaterial. Men realistiskt sett är det få som har råd med dem. En fotbollsplan som kostar 1,5–2 miljoner kr i sitt allra enklaste utförande, skulle med alternativa utfyllnader åtminstone kosta det dubbla.

Enligt Emil förkommer det fortfarande att beställare, på grund av oro för produkternas miljöpåverkan, väljer bort konstgräs för vissa projekt. 

– Det kan absolut vara frustrerande ibland. När det skrivs att ”nu har SBR-gummi från en fotbollsplan läckt ned i ett dike”, så tänker många instinktivt att ”konstgräs ska vi inte ha på vårt skolområde”. Tittar man på de konstgrässystem som vi arbetar med utanför fotbollen installeras samtliga med ren, tvättad sand som ifyllnad. I detta segment är det väldigt viktigt för oss att endast använda leverantörer som jobbar enligt Reach-förordningen för att säkerställa en säker produkt. Konstgräs är egentligen inte mer eller mindre plast än polyester, fleece eller andra plastartiklar som vi kommer i kontakt med varje dag utan att tänka på det.

I vilken utsträckning går konstgräs att återvinna? 

– Det vi gjort, särskilt de senaste tre åren, är att ta fram system som dels är baserat på en redan hög andel återvunnen plast, runt 80 procent, och dels är 100 procent återvinningsbara. I slutet av konstgräsets levnadscykel, säg efter tio år, då kunden inte vill ha konstgräset längre. Då kan vi hämta tillbaka det, och skicka det till våra faciliteter i Holland, där det kan bli till nytt konstgräs.

KONSTGRÄSETS ANATOMI

En modern konstgräsprodukt är uppbyggd av flera lager, som sinsemellan kan se olika ut beroende på konstgräsets tilltänkta användningsområde. Ett vanligt upplägg är dock följande (från det översta lagret och nedåt): 

❚ Fyllnadsmaterial: Små korn av gummi eller sand som hjälper gräset att stå upprätt och ge konstgräset vikten och känslan hos naturligt gräs. 

❚ Fibrer/grässtrån: Själva konstgräset består av syntetiska fibrer av olika längd och tjocklek, beroende på användningsområdet. Fibrerna är oftast monterade på ett nät som gör att de håller sig på plats, och inte faller av under användning.

❚ Dämpande lager: Vanligtvis gummigranulat eller sand som placeras ovanpå baslagret för att ge dämpning och extra stabilitet. Utöver dämpningen ger materialet också konstgräset en viss eftergivlighet, vilket ytterligare minskar risken för skador vid sportutövning. 

❚ Baslager: Vanligtvis ett komprimerat material som grus eller sand. Baslagret fungerar som en stabil grund för konstgräset, ser till att konstgräset får rätt lutning och säkerställer att vatten rinner bort från ytan.

❚ Dränering: På konstgräsplaner för sport finns oftast ett underliggande system för dränering av planen.