Mulcha, blåsa eller samla? Lövhantering är en stor, och viktig, del av arbetet under höstsäsongen för de flesta stadsnära grönområden. Vi har kollat hur proffsen jobbar på två av Sveriges arbetsplatser med störst volymer att hantera: Västerås Pastorat, som ansvarar för 23 kyrkogårdar, och Malmö stad, med grönområden som Pildammsparken, Kungsparken och Slottsskogen på sina domäner.

Stora lövträd, som ek, lönn eller lind, kan fälla upp till 100 kg löv. För ett större grönområde betyder detta upp till 5 ton per år, där varje ton motsvarar en volym på 20–100 m3, beroende på komprimeringsgrad. Med dessa siffror som bakgrund är det lätt att förstå utmaningen som lövhanteringen utgör för Sveriges parker, kyrkogårdar och bostadsområden. Särskilt eftersom arbetet sker då personalstyrkan är mindre än under högsäsong. 

Säsongen för lövhantering sträcker sig, beroende på väderlek, trädslag och geografiskt läge, vanligtvis från september till november, men kan också sträcka sig långt in på vintern i södra Sverige. Först att fälla sina blad är normalt arter som björk och al, följt av lönn, ek, lind och asp.

Som all grönyteskötsel har lövhanteringen, mycket på grund av skarpare miljöbestämmelser och upphandlingskrav, men också tekniska landvinningar, tenderat att bli allt mer hållbar och miljövänlig.

Det betyder, såklart, en viss elektrifiering av de verktyg och maskiner som används för arbetet. Men kanske inte i den utsträckning som man kanske kan tro, trots allt.Som exempel verkar batteritekniken för lövblåsar, åtminstone om vi ska tro proffsen, ännu inte vara på plats för att hantera de större volymerna.  

Mycket tyder också på en uppdaterad, mer hållbar, syn på lövhantering i stort. Precis som att många parker och kyrkogårdar tenderar att släppa upp allt fler ytor för att minska skötseln och främja den biologiska mångfalden, är det också allt fler som lämnar en större del av löven på marken, eller blåser dem från gångar och stråk in bland buskage, där de kan tillföra växterna näring.

Kort sagt måste det inte längre vara lövfritt i parken, eller på kyrkogården, under hösten. En tydlig, hållbar trend är också att uppsamlande används till syften som jordförbättring eller jordtillverkning, istället för att gå på deponi. 

Innan vi besöker parkerna och kyrkogårdarna, låt oss först ta en snabb koll på utrustningssidan. Och det gör vi genom att titta in hos Karlshamnsbaserade K-Vagnen, som levererat markvårdsmaskiner till parkförvaltningar, entreprenörer, kyrkogårdsförvaltningar, kommuner och golfbanor sedan mitten av 1980-talet. 

Utöver lövblåsar, manuella verktyg som räfsor/krattor samt gräsklippare med mulchingfunktionalitet kräver lövhantering i större skala effektiva lösningar för uppsamling och hantering. Och det är precis vad K-Vagnen levererar.

Idag erbjuder man allt från hydrauliska lövskopor och frontmonterade lövblåsar till bogserade kombitrailers och kompletta lövsugsvagnar med 600–6 000 kg kapacitet. Många, för att inte säga de flesta, av dessa lösningar kan dessutom anpassas för att passa specifika kunder och arbetsuppgifter. 

– Vi är ett innovativt, tillverkande företag, som hela tiden utvecklar våra lösningar, säger Jörgen Olsson, delägare på K-Vagnen.

Att hitta rätt lösning för kunden, menar Jörgen, handlar mycket om att förstå kundens behov och arbetssätt. Detta är särskilt viktigt, eftersom K-Vagnen både har små och stora kunder, från små kyrkor med kanske en eller två anställda, till stora fastighetsbolag. 

– För kyrkogårdsförvaltningar är till exempel ett vanligt upplägg att man blåser ihop löven med ryggblås till högar eller långa strängar, och sedan använder en traditionell lövsugsvagn med ett manuellt lövmunstycke som man går runt med, och sprutar upp löven i vagnen. Alternativt kan man också ha ett chassimonterat munstycke undertill på vagnen. Då är det bara att köra över löven på gräsmattan, och ta upp dem på det sättet, innan man åker och tippar.

För att passa den breda kundkretsen kommer K-Vagnens lösningar i ett stort antal utföranden och storlekar, anpassade för olika maskiner. 

– Vanligast är att vagnarna dras av kompakttraktorer från 20–60 hk, men många använder också redskapsbärare och lastmaskiner. Kravet är att maskinen behöver ha ett hydrauliskt tipputtag baktill, men det har i princip alla maskiner idag. För kunder som behöver kunna förflytta sig snabbt med bil under arbetet, kommuner till exempel, finns även lövsugsvagnar på bilsläp. Alternativt kan man också ha ett chassimonterat munstycke undertill på vagnen.

Sedan 2023 erbjuder K-Vagnen kunderna även en helt elektrisk lösning. Detta i form av lövsugen elPark, som också går att montera på elbilar och ellastbilar. Även om elektrifieringen är på frammarsch föredrar de flesta kunder dock fortfarande bensindrivna lösningar. 

– Många vill ju helt eldrivet, säger Jörgen. Det kommer mer för varje år. Du slipper drivmedelskostnaderna, och arbetsmiljön är bättre. Sedan är ju maskinerna, som allt eldrivet, dyrare i inköp, och det tar tid att komma in på marknaden. I dagsläget är uppskattningsvis cirka 20 procent av de lösningar vi säljer eldrivna.

Några allmänna råd för den som är ute efter en lövsugslösning? Jodå, visst har Jörgen några sådana att bjuda på.

– A och O är att vagnen ska vara anpassad till verksamheten. Den behöver ha tillräcklig kapacitet, samtidigt som du ska kunna ta dig fram med den på området, på smala gångar, in bland buskage och så vidare. Viktigt är också att sköta underhållet, att man tvättar ur slangarna, byter olja, filter och så vidare. Samlas det jord i slangarna så blir de också väldigt tunga, och slitsamma för kroppen att hantera.  

Avslutningsvis bjuder Jörgen på en kommande nyhet. 

– Vi kommer en lansera en helt ny maskin inom lövupptagning på Elmia Park. Det är någonting som vi inte haft tidigare, så mycket kan jag säga. 

Kyrkogårdsförvaltningen inom Svenska kyrkan, Västerås ansvarar för begravningsverksamheten, inklusive vård och underhåll av 23 kyrkogårdar i Västerås med omnejd. Störst av kyrkogårdarna, med sina 35 hektar, är Hovdestalund, som för övrigt firade 100 år förra året. 

– Hovdestalund är en stor kyrkogård, säger Patrik Börjesson, kyrkogårdsföreståndare på Hovdestalunds kyrkogård. Mycket av området är gammal lantbruksmark, och inte särskilt ”designad”. Vi har också en del träd, extremt mycket träd faktiskt, så det är väldigt mycket lövhantering.

”Säsongen” för lövhantering på Hovdestalund, och Västerås övriga kyrkogårdar, börjar normalt efter första frosten, då oxlar och björk släpper sina löv, och varar fram till oktober/november, beroende på väderlek. 

– Vi mulchar så mycket vi kan, säger Patrik. Men till slut kommer man till en gräns då det inte fungerar längre, säger Patrik. Det blir för mycket löv, för tjockt, och allting blir en geggig sörja. Då försöker vi istället att blåsa ihop löven, helst längs större gångar, där vi sedan kan ta upp dem med läpp- eller traktorskopa. I vissa, mer beväxta och snåriga områden, och kring häckar, använder vi en lövsug från K-Vagnen. 

På senare tid har synen på lövhanteringen förändrats, menar Patrik.  

– Vi har gått ifrån det här med att det ska vara helt rent från löv. Numera lämnar vi kvar en del i buskage och liknande. Enligt min mening är det inte hållbart att samla löv, och blåsa dem med bensinmaskiner som idag. Man får låta det vara lite mera ”höstligt”. Besökarna får vänja sig vid att det ligger kvar en del löv på kyrkogårdarna. På de yttre, lite mindre kyrkogårdarna nöjer vi oss som exempel med att mulcha, och blåsa löven från gångarna. 

En detalj som skiljer Hovdestalund från många andra kyrkogårdar, är att de löv som plockas upp tas tillvara. 

– Vi har ett avtal med en jordtillverkningsfirma som tar hand om de löv som vi samlar upp, säger Patrik. Löven går sedan innan i deras kompostblandningar. Det är såklart mycket bättre än att löven bara går på tippen.

Västerås kyrkogårdar har en modern och väl fungerande maskinpark. Dock har man haft problem att hitta batteridrivna alternativ för delar av verksamheten. 

– På Hovdestalund använder vi en åkgräsklippare från Walker Mowers för mulchning, och lövupptagning på vissa ställen. På de mindre kyrkogårdarna mulchar vi med åkgräsklippare från Kubota. Vi använder främst lövblåsar från STIHL, deras [bensindrivna] 550- och 600-modeller. Vi har provat en hel uppsjö av batteridrivna lövblåsar från olika tillverkare, men hittills har vi inte hittat något som håller måttet. De har inte den kapacitet som krävs för den mängden löv. Det är batteritiden, och blåskraften som inte räcker till.

Malmö stad, med stora grönområden som Pildammsparken, Kungsparken och Slottsträdgården, och över 100 000 träd i offentliga miljöer, har inte bara en av Sveriges största lövhanteringsuppgifter sett till volym. De har också en betydligt längre ”säsong” än de flesta kommuner, som inte sällan sträcker sig in på det kommande året. 

– Det är lite olika från år till år, säger Sara Höglund, arbetsledare på Serviceförvaltningen, Malmö stad. Oftast börjar löven att falla i oktober. Det blir en väldigt stor del av arbetet under hösten och vintern, då vi också har en mindre bemanning än under sommaren.

Med stora ytor, som också skiljer sig åt sett till växtlighet, karaktär och underlag, får Serviceförvaltningen i Malmö använda flera metoder. 

– I parkerna försöker så långt det är möjligt att blåsa löv från gångarna, och sedan mulcha dem, så vi slipper transportera bort löven, säger Sara. Det fungerar bra när det är mindre mängder löv. Över lag så är det betydligt mer löv som mulchas än som transporteras bort. Vi blåser också in en del löv i naturområden och buskage, så att även dessa får näring. För större mängder, där löv samlats på ett ställe, använder vi släpmonterade lövsugsvagnar från K-Vagnen.

En mindre del av lövupptagningen, särskilt på hårdgjorda ytor, sker även för hand, med krattor och liknande redskap.  

– Det är främst på skolgårdar och liknande, där man kanske inte kommer in med större maskiner, säger Sara. Men vi försöker så långt det är möjligt att undvika den typen av manuellt arbete.

Precis som på Hovdestalund ”återanvänds” en stor del av de löv som forslas bort. 

– Som exempel brukar den grupp som har hand om perennytorna använda löv för att jordförbättra, säger Sara. Det gäller då främst löv från specifika arter, som lind, som har rätt PH- och näringsvärde.

När det kommer elektrifiering ligger Malmö stad i framkant. Utöver de redan nämnda eldrivna lövsugsvagnarna från K-Vagnen använder man även en del batteridrivna lövblåsar. 

– Sedan en tid tillbaka använder vi uteslutande ryggburna lövblåsar från Husqvarna, säger Sara, både batteridrivna och bensindrivna modeller. Plus en del handhållna lövblåsar från samma tillverkare, för mindre ytor. Batteridrivet fungerar när det är lite torrare löv, men över lag är de långsammare att jobba med, vilket också kan göra att det blir tungt för personalen som använder dem.

– Bensindrivna lövblåsar låter dock mer, så vi är noga med att personalen har hörselskydd, även de som arbetar intill. Och vi har också tidsbegränsningar för hur länge personalen kan arbeta med dem.