Att kunna arbeta hållbart, och med miljövänliga produkter, är idag en förutsättning för att lyckas i grönytebranschen. Ett ”kvitto”, åtminstone på det senare, är olika miljömärkningar och miljöbedömningar. Men vad innebär det egentligen att ett bekämpningsmedel är KRAV-märkt? Eller att konstgräset finns med i Byggvarubedömningens databas?

Dagens miljömärkningar och miljöbedömningar har sina rötter i den växande miljörörelsen under 1970- och 1980-talen, med introduktionen KRAV (1985), Svanen (1989) och EU Ecolabel (1992) som viktiga milstolpar. 

Den grundläggande idén med miljömärkningar/miljöbedömningar är att tillhandahålla ett ”skyddsnät”, både för miljön och de yrkesverksamma som använder produkterna på jobbet. Genom att ställa krav på materialval, energiåtgång, kemikalieinnehåll och processer, fungerar miljömärkningar/miljöbedömningar som ett viktigt verktyg för både grönyteproffs, upphandlare och slutanvändare – och för branschens omställning mot hållbarhet och minskad miljöpåverkan i stort.

Miljömärkningar/miljöbedömningar är särskilt viktiga för produkter som på kort och lång sikt har en stor påverkan på människor och/eller miljön – antingen genom innehåll av farliga ämnen, eller genom stor påverkan under produktens livscykel. Omvänt används de mer sällan för mindre komponenter, eller produkter/material med låg kemikalierisk, som sten, tegel och andra naturmaterial.

Lokala och internationella klimatmål, striktare lagkrav och ett större fokus på hållbarhet och miljövänliga produkter i stort har på senare tid medfört en avsevärd ökning av antalet miljömärkningar/miljöbedömningar i Sverige – vilket också har lett till viss kritik, och att många ifrågasatt deras relevans. 

Inom park- och grönyteskötsel är miljömärkningar/miljöbedömningar inte bara viktiga verktyg för att säkerställa att verksamheten bedrivs hållbart och med minsta möjliga miljöpåverkan, från planering och upphandling till val av material/produkter och drift/uppföljning. 

Med tiden har miljömärkningar/miljöbedömningar också blivit ett allt viktigare konkurrensmedel. Allt fler kommuner och upphandlare ställer krav på miljöcertifierade tjänster och produkter i sina avtal. Att kunna visa upp sitt miljöarbete genom certifieringar eller dokumenterade produktval kan många gånger vara direkt avgörande för att vinna uppdraget.

Innan vi går vidare, låt oss titta snabbt på de två begreppen miljömärkning och miljöbedömning. I Sverige används dessa olika beroende på vad som bedöms, vem som utför bedömningen och hur resultatet kommuniceras. 

Enkelt uttryckt kan man säga att miljömärkning är en officiell eller oberoende certifiering, som bygger på fastställda krav och granskning av tredje part, som visar att en produkt uppfyller fastställda miljökrav. Som namnet antyder har en miljömärkt produkt alltid en tydlig märkning/logotyp. Några exempel: Svanen, EU Ecolabel och FSC. 

En miljöbedömning är en teknisk utvärdering av en produkts miljö- och/eller hälsopåverkan, där faktorer som kemiskt innehåll, livscykelpåverkan, klimatpåverkan och återvinningsbarhet bedöms. Miljöbedömningar används ofta i databaser och tekniska dokument, men saknar som regel en officiell produktmärkning. Exempel: Byggvarubedömningen, SundaHus och BASTA. 

Värt att påpeka i sammanhanget är att vissa miljöbedömningar, till skillnad från miljömärkningar, ägs av riskkapitalbolag med säljorganisationer, som driver verksamheten som vilket vinstdrivande företag som helst. I vissa fall är det också möjligt för tillverkare att betala för att få ”gå före i kön” och få sina produkter godkända snabbare. 

En annan viktig aspekt är att miljömärkningar aldrig är lagstadgade krav, medan miljöbedömningar i vissa fall kan vara förankrade i till exempel miljöbalken, och innebära rättsliga påföljder för de som inte följer dem.  

Låt oss gå vidare med att titta på några av de viktigaste miljömärkningarna och miljöbedömningarna för företag inom park- och grönyteskötsel. 

❚ Svanen. Oficiell nordisk miljömärkning som används både för produkter och tjänster inom park/grönyta och utemiljö. Exempel: jordprodukter, gödsel, impregnering och verktyg/maskiner som gräsklippare, lövblåsar, häcksaxar och motorsågar. Svanen-märkningen kan även gälla ett helt projekt, till exempel ett certifierat bostadsområde som inkluderar trädgårdar eller offentliga miljöer. Av de vanligast förekommande miljömärkningarna/miljöbedömningarna är Svanen generellt ansedd som den med striktast kriterier, eftersom märkningen inte bara ställer krav på miljöegenskaper genom hela produktens livscykel, utan även på energieffektiv produktion samt kontroll/certifiering av tredje part.

❚ EU Ecolabel (EU-Blomman). EU:s officiella miljömärkning, som enklast kan beskrivas som en internationell version av Svanen, som också används också för liknande produkter. Dock så används EU Ecolabel inte för tjänster, och inte heller för utrustning/maskiner.

❚ FSC och PEFC. Miljömärkningar/certifieringar för träprodukter som flis/fallskydd och utemiljöprodukter som bänkar/bord, staket och lekutrustning som ofta nämns tillsammans. Vanligt är exempelvis att kommuner kräver eller premierar FSC/PEFC i sina upphandlingskrav. Lite förenklat kan man säga att FCS har skarpare miljökrav, medan PEFC är en bredare märkning med lägre tröskel. 

❚ Byggvarubedömningen (BVB). Miljöbedömning som används inom utemiljö- och trädgårdsanläggning där det förekommer exempelvis markplattor, kantstöd, växtbäddsprodukter, utemöbler och lekutrustning. Till skillnad från miljömärkningar som till exempel Svanen är BVB snarare en produktdatabas som hjälper beställare, arkitekter och inköpare att välja mer hållbara produkter. 

❚ SundaHus. Miljöbedömning/databas som används för liknande produkter som Byggvarubedömningen, inklusive exempelvis lekutrustning, markbeläggning och utemiljöprodukter. Till skillnad från BVB, som ägs av en förening bestående av flera stora fastighetsägare, så ägs SundaHus av den privata företagskoncernen iBinder, och har ett mindre transparent bedömningssystem.

❚ BASTA 

Precis som Byggvarubedömningen tillhandahåller BASTA en produktdatabas, där tillverkare/leverantörer kan registrera sina produkter. Fokus ligger på att fasa ut farliga kemikalier ur vanliga produkter som lim, färger, lacker, fogmassor och isolering. Används bland annat för att bedöma parkmöbler och viss trädgårdsutrustning.

Så hur ska man då tänka kring miljömärkningar/miljöbedömningar? Och vilka är värda att fokusera på? Det enkla svaret är att det beror på verksamhetens karaktär och omfattning. Och här gäller att ta hänsyn till miljöpåverkan i varje led, från val av växtmaterial och maskiner till gödselmedel och bevattning.

A och O är naturligtvis att säkerställa att företaget följer rådande regler, och särskilt då lagstadgade krav. Att använda icke godkända bekämpningsmedel, CCA-impregnerat virke eller överskrida buller- och utsläppsvärden kan i värsta fall leda till åtal för miljöbrott. 

Ett sätt att resonera är också att helt enkelt göra research, och fastställa vilka miljömärkningar/miljöbedömningar som dina uppdragsgivare kräver, och/eller prioriterar vid offerter och upphandlingar. Är det vanligt förekommande att maskinparken, eller gräsfröet du använder, ska ha en viss miljömärkning? Då kan det vara klokt att rätta in sig i ledet. 

Som tidigare nämnt är också miljömärkningar/miljöbedömningar en marknadsföringsfördel, som hjälper företaget att profilera sig som hållbart/miljövänligt, och särskilja sig från konkurrenterna. 

En aspekt att ta med i ekvationen är också verksamhetsområdet, och vart dina produkter/tjänster ska användas. För offentlig upphandling i Norden är ofta Svanen mer relevant, och bättre anpassat till lokalt förankrade krav, medan EU Ecolabel ger större geografisk räckvidd.

Avslutningsvis är priset såklart inte oviktigt. Man behöver vara medveten om att miljömärkningar/miljöbedömningar utgör en många gånger ganska stor kostnad för tillverkaren. Och att den kostnaden hamnar på produktens utpris. Handlar det om förbrukningsvaror eller ytbehandling kanske skillnaden inte är jättestor. Men vid större konstruktioner, eller när maskinparken ska förnyas/elektrifieras, så kan det bli en hel del pengar på sikt.