Juristen: Med parken som energikälla

Juristen: Med parken som energikälla

Med energipriserna på ett all time high är det många som ser sig om efter alternativa sätt att sänka sina kostnader. Och faktum är att den som disponerar parker och grönytor, kan bokstavligen gräva där vederbörande står – genom att utnyttja den energi som redan finns lagrad i jorden. Men självklart finns det både saker att tänka på för den som känner sig manad, och ett bitvis ganska intrikat regelverk att rätta sig efter.

Lite statistik till att börja med. Under 2021 producerades cirka 166 TWh el i Sverige, en ökning med omkring fyra procent jämfört med 2020 – samtidigt som vi gjorde av med omkring 140 TWh. Ett ganska betydande överskott således. 

Av den energi som producerades stod förnybara andelen av elproduktionen till cirka 68 procent. Vattenkraft är fortfarande vår viktigaste energikälla, men de energiformer som ökat mest sedan 2020 är solkraft och värmekraft, som ökat med 40 respektive 21 procent. 

Både privatpersoner och företag får både producera och sälja el i Sverige, egentligen med i stort sett vilka metoder som helst, så länge man följer rådande bestämmelser. Och producerar du mer el än du förbrukar kan du sälja tillbaka överskottet till det allmänna elnätet, och få en skattereduktion på köpet. 

GEOGRAFIN ETT PROBLEM

Att nära nog alla, åtminstone juridiskt sett, har möjlighet att bygga ett vattenkraftverk, ett vindkraftverk eller en solcellsanläggning betyder däremot inte att det per definition är en bra lösning.

Om vi nu till exempel tar parker som exempel, så är själva platsernas geografi och sättet på hur de används, ett uppenbart problem. För hur många parker innehåller vattendrag lämpade för vattenkraftverk? Vilka stadsnära grönområden har en fotbollsplan eller två att avvara för en medelstor solcellsanläggning? Och lycka till med tillstånd för ett vindkraftverk eller två. 

Men det finns ett sätt att utvinna energi ur parker/grönområden som inte bara är tillräckligt effektivt för att tillhandahålla hela stadsdelar med energi. Det är dessutom hållbart, och har en försumbar påverkan på närmiljön, när installationen är genomförd. 

Med den senaste generationen miljösmarta värmepumpar är det möjligt att fånga den värmeenergi som lagrats i jorden under parker och grönområden under årets varma dagar, och därefter leda den till närliggande byggnader.

ENGLAND I FRAMKANT

Ett av de länder som kommit längst med att utvinna energi ur sina parker är England, och där framför allt Greater London – centrala London med dess närliggande distrikt, eller boroughs som engelsmännen själva kallar dem. Genom att installera värmepumpar under stadens grönområden har hela stadsdelar kunnat sänka sina energikostnader betydligt. Och i många fall dessutom kunnat göra sig av med jämförelsevis klimatosmarta energilösningar, som till exempel gaspannor. 

Men det slutar inte där. Engelska forskare har räknat ut att om samma teknik skulle kunna användas på bred front i hela Storbritannien, så skulle dessa värmepumpar kunna leverera omkring 30 GW värme, vilket motsvarar cirka 10 procent av hela landets totala toppvärmebehov under vintern. Eller tillräckligt med energi för att försörja upp till fem miljoner hushåll. 

– Den första installation som jag vet om började att uppföras/installeras runt 2011, säger Alex Schlicke på Scene. Idag finns ett 40-tal installationer i England och Skottland. 


Alex Schlicke, landskapsarkitekt och styrelseledamot på Scene. Ett företag som främst verkar i Storbritannien och har specialiserat sig på lösningar inom energisektorn.

I dagsläget utvinns energi ur parker och grönområden på ett 40-tal platser i England och Skottland. Foto: Scene. 

Av naturliga skäl är det lättare att installera infrastruktur och värmepumpar på öppna gräsytor, snarare än på platser med träd och buskar. Men utöver detta kan tekniken användas på i princip alla typer av grönytor, inklusive kalla platser. 

– En stor utmaning är att kommunicera vad det faktiskt handlar om, och att infrastrukturen inte kommer att påverka parkens utseende och funktionalitet, fortsätter Alex. Människor är generellt väldigt måna om sina parker, och vill inte att de påverkas, eller att byggprojekt pågår i dem. Det är väldigt lätt att hamna i redan från början.

INVERTERAT KYLSKÅP

Så vad gäller för den som vill installera en värmepump i parken? För att kunna besvara den frågan behöver vi först ringa in exakt vad en vad en värmepump är. En värmepump kan lättast beskrivas som ett inverterat kylskåp. Istället för att, som kylskåpet, flytta värmen från skåpets insida vidare till utsidan, flyttar värmepumpen värmen från marken vidare in till fastigheten. 

En viktig distinktion i sammanhanget är den mellan värmepumpar och luftvärmepumpar. Värmepumpar, som hämtar värme från jord, berg eller grundvatten, är anmälningspliktiga, vilket betyder att de behöver ett särskilt tillstånd från miljö- och byggnadsnämnden på kommunen för att installeras. Luftvärmepumpar, som  hämtar värme från utomhusluften, kan installeras utan tillstånd – så länge placeringen och utformningen inte stör grannar och andra. 

En ansökan till miljö- och byggnadsnämnden måste innehålla vissa detaljer. Det omfattar bland annat en karta/situationsplan med fastighetens läge, fastighetsgränser, vattentäkter och avloppsanläggningar.

Stora värmepumpsanläggningar, med en uttagen effekt som överstiger 10 MW, är också tillståndspliktiga, vilket betyder att de kräver ett särskilt tillstånd från Länsstyrelsen för att få installeras. 

LÖPANDE RÄKNING

Oavsett vilken typ av värmepumps-anläggning du bestämmer dig för att installera, är det viktigt att du sätter dig in i hur den fungerar, hur installationen går till och hur anläggningen sedan ska skötas/driftas. Värmepumpen bör vara försedd med tryckvakt och nivåkontroll med alarm för tryckfall i kollektorn till exempel, och att avståndet mellan värmepumpar ska vara minst 20 meter för att de inte ska ”konkurrera” med varandra, och därmed förlora i verkningsgrad. 

Helt gratis är det inte att ansöka om tillstånd heller. Avgiften varierar dessutom från kommun till kommun. En del kör fasta priser, vanligtvis i storleksordningen några tusen kronor, medan andra tillämpar löpande räkning. Ett exempel är Luleå kommun, som tar 1 133 kr per påbörjad timme.

SKRIVEN AV
David Liljefors