Juristen: Gatans lag i parken?

Juristen: Gatans lag i parken?

Att skräpa ned, dricka alkohol (där det inte är tillåtet), spela för hög musik eller att göra sina behov på allmän plats, inklusive parken, är bara några exempel på förseelser med böter, eller till och med fängelse, med i straffskalan. Men vems ansvar är det egentligen att se till att bestämmelserna efterlevs?

I Sverige är det kommunerna som ansvarar för drift och underhåll av parker och grönytor dit allmänheten har tillträde. I Stockholm är detta ansvar, sedan 1997 då stadsdelsnämndsreformen togs i drift, fördelat på stadsdelsförvaltningarna, som ansvarar för de parker som hör till just deras stadsdelsområde. Det är sedan upp till respektive stadsdelsförvaltning att, via offentliga upphandlingar, upphandla entreprenörer som kan utföra skötseln.

Det är också upp till kommunen att besluta om vissa lokala föreskrifter och bestämmelser för parkerna inom sitt ansvarsområde, exempelvis om det är tillåtet att dricka alkohol eller inte. Andra bestämmelser, som reglerna för nedskräpning på allmän plats, är lagstadgade, och gäller således nationellt.  

Det är däremot inte kommunernas ansvar att se till att bestämmelserna, inklusive lokala föreskrifter, efterlevs. Detta sköter polisen.  

Låt oss titta på några av de vanligaste lagöverträdelserna i parker:


  • Att skräpa ned. Nedskräpning regleras i miljöbalken. Den som slänger mindre föremål som glas, papper, engångsgrillar och fimpar, eller större föremål som byggavfall, möbler, bilar och hemelektronik, kan åläggas en skräpbot på 800 kr. Alternativt fängelse i upp till ett år om nedskräpningen är omfattande. Nytt för 2022 är att lagtexten även omfattar mindre skräp som fimpar, snus eller tuggummi.
     
  • Att kissa i parken. Offentlig urinering klassas som förargelseväckande beteende och regleras i Brottsbalken. Straffet är böter på 800 kronor. En vanlig missuppfattning är att det är helt okej att lätta på trycket i parken, så länge du går undan en bit. Det är det inte. Att handlingen sker på offentlig plats räcker för att den ska vara straffbar. Rent polisiärt gäller dock att polisen måste ha sett handlingen. 

  • Att dricka alkohol på otillåten plats. Som tidigare nämnt är det upp till kommunerna att bestämma vart det är tillåtet och inte tillåtet att dricka alkohol. I Stockholm är det som exempel tillåtet att dricka spritdrycker, vin och andra alkoholhaltiga drycker överstigande 3,50 volymprocent i vissa parker, otillåtet i andra parker och tillåtet utanför nattetid i en tredje kategori av parker. Straffet är böter på 500 kr. Som vid offentlig urinering gäller att polisen måste ha sett brottet, det vill säga själva förtäringen. 

Kan bli böter. Att dricka alkohol på otillåten plats kan rendera böter. Det är kommunerna som bestämmer på vilka platser det är tillåtet. Foto: Stockphoto. 

Att spela för hög musik. Sedan juli 2021 kan även hög musik räknas som förargelseväckande beteende, och därmed bestraffas med böter om 1 000 kr. Exakt vad som kan anses vara störande för allmänheten i musikväg är en bedömning som polisen förväntas göra från fall till fall. 

För att kunna ge en så rättvisande bild av samspelet mellan kommunen och polisen, och hur upprätthållandet av lagar och bestämmelser fungerar i praktiken, har vi pratat med representanter från båda lägren. 

“Nu jobbar vi istället med funktionskrav i avtalen, vilket betyder att papperskorgarna helt enkelt inte får bli fulla”

Andreas Evestedt, Södermalms Stadsdelsförvaltning.

– För att vi ska kunna ha snygga och väl fungerande parker är det framför allt två saker som ska fungera, säger Andreas Evestedt, avdelningschef för Stadsmiljöavdelningen på Södermalms Stadsdelsförvaltning – ett verksamhetsområde som utöver Södermalm även omfattar Gamla Stan och Hammarby sjöstad.


Andreas Evestedt, Södermalms Stadsdelsförvaltning.

– Nummer ett är att man som parkbesökare gör sin del för att hålla ordning och följa de föreskrifter som finns. Nummer två är att man verkligen får till fungerande avtal genom att ha upphandlade entreprenader, både sett till hur avtalen är uppbyggda, och hur dessa sedan följs upp.

Hur ser era avtal ut med de entreprenörer som sköter parkerna?

– För omkring två år sedan valde vi att gå ifrån de frekvensbaserade avtal som vi jobbade med, alltså att man baserat på det tänkta besökstrycket upphandlar exempelvis hur många gånger en papperskorg ska tömmas i en viss park under en viss tid på året.

– Nu jobbar vi istället med funktionskrav i avtalen, vilket betyder att papperskorgarna helt enkelt inte får bli fulla. Det får inte ligga skräp på marken, och så vidare. Om det sedan betyder att de behöver tömmas en eller tjugo gånger spelar ingen roll. Hittills är vi väldigt nöjda med hur det har fungerat.  


Funktionskrav. Sedan två år tillbaka jobbar Södermalms stadsdelsförvaltning med funktionskrav i sina avtal. Foto: Stockholms Stad. 

Hur sker samarbetet med polisen för att se till att allmänna ordningsregler följs?

– Vi har ett jättenära samarbete med lokalpolisen, särskilt på platser där det finns en problematik med ordningsstörningar och den upplevda tryggheten. Det handlar till exempel om att göra löpande avstämningar med polisen om hur det ser ut på platsen. Vart har polisen fått göra ingripanden och insatser? Vad har det varit för typ av brott på platsen? Har polisen resurser för att kunna öka sin närvara på platsen?

– Och vad kan vi göra för att förbättra situationen? Ett konkret exempel är att polisen den här sommaren valt att placera ut en tillfällig, mobil vagn med en mast för kameraövervakning i Tantolunden. Ett annat är att vi anlitat egna säkerhetsvakter som komplement till polisens arbete. 

Hur ser ni på driften av parkerna i framtiden?

– Vi ser stora möjligheter i ny teknik och digitalisering. Ett exempel är att skräpkorgar numera i god tid kan signalera när de behöver tömmas. Vi har i dagsläget ett 100-tal självkomprimerande sopkärl som kontinuerligt signalerar fyllnadsgraden både till oss och till våra entreprenörer. Ett annat exempel är ny teknik inom belysning, att lampor kan utrustas med rörelsedetektorer till exempel.  


Smarta sopkärl. Södermalms stadsdelsförvaltning har i dagsläget ett 100-tal smarta och självkomprimerande sopkärl som kan kommunicera fyllnadsgraden. Foto: Stockholm Stad. 

Från polisens sida är det främst lokal kommunpolis som jobbar med brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor i parkerna. 

Martin Hultberg Tarantino jobbar som kommunpolis på Östermalm i Stockholm, där han bland annat ansvarar för samverkan i brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor externt, till exempel gentemot Stockholms stad. 


Martin Hultberg Tarantino, kommunpolis, Östermalm. 

Martins lokalpolisområde omfattar flera välbesökta parker som Humlegården, Berzelii Park, Stureparken och Tessinlunden. 

– Vi jobbar ju på flera sätt i parkerna, säger Martin. Dels operativt sett med ordningshållningen, att upptäcka brott, förhindra brott och skapa trygghet. Men också genom uppsökande arbete som till exempel att söka upp ungdomar i parkerna för att förhindra vålds- och narkotikabrott.

– Vi arbetar även mycket med att förbättra den situationella miljön. Som exempel har vi genomfört en trygghetsvandring i Humlegården under våren våras, och vi arbetar även med Stockholms stad för att förbättra utemiljön ur ett trygghetsperspektiv. 

Vilka parker kräver mest jobb från er sida?

– Centrala parker som Rålambshovsparken och Humlegården är ju ganska stora och välbesökta, och där det samlas mycket folk kan det ofta bli lite stökigt. Särskilt när alkohol är med i bilden. Därför försöker vi också besöka de här parkerna så ofta som möjligt. Våra vanligaste uppgifter i parkerna är allmän ordningshållning. Sedan förekommer det ju också tyvärr en del narkotika.


Ofta välbesökt. Rålambshovsparken samlar ofta mycket folk och är en park, som polisen besöker så ofta som möjligt.

Hur pass vanligt är det att polisen bötfäller personer för brott som till exempel nedskräpning, olaglig alkoholförtäring eller urinering på allmän plats?

– Det är ändå ganska vanligt. Vi delar definitivt ut böter för alla de här överträdelserna. Saken är dock att vi i princip måste ta personen i fråga på bar gärning. Det är till exempel inte olagligt att ha med alkohol i en park där det råder förbud, eller ens ha en öppen burk på platsen. 

Kan man se någon trend när det gäller ordningen i parker, sett över tid?

– Nu har det ju varit lite speciella tider med pandemin, där vi länge inte haft särskilt många större folksamlingar i offentliga miljöer. Annars har det sett relativt lika ut sett över tid. Generellt skulle jag inte säga att Stockholms parker är otrygga platser, eller att det råder oordning i dem.

SKRIVEN AV
David Liljefors

FLER REPORTAGE

VISA FLER