Hur säkra är lekplatserna?

Hur säkra är lekplatserna?

JURISTEN Trots att uppskattningsvis runt 19 000 olyckor sker på svenska lekplatser varje år lämnar drift och underhåll fortfarande mycket att önska. Aktuella undersökningar visar till exempel på säkerhetsbesiktningar som inte görs enligt reglerna, dokumenterade brister som inte följs upp och saknade, eller till och med förfalskade besiktningsprotokoll.

Enligt FN:s barnkonvention har alla barn rätt till lek i en stimulerande, trygg och lämplig miljö, vilket i praktiken innebär att lekplatser ska vara säkra och tillgängliga. Regler för hur offentliga lekplatser ska vara utformade och hur de ska underhållas för minimera riskerna för olycksfall finns i plan- och bygglagen (PBL), medan svenska och europeiska standarder för lekredskap och stötdämpande underlag finns i produktsäkerhetslagen (PSL). 

Ytterst är det fastighetsägaren som är ansvarig för att en lekplats är säker. Fastighetsägaren kan vara en kommun, ett fastighetsbolag, en bostadsrättsförening, en skola eller till och med en restaurang. I vissa fall kan fastighetsägaren föra över ansvaret för lekplatsens säkerhet på annan aktör, till exempel en kooperativ förskola. Detta ska i så fall framgå av arrende- eller hyresavtalet. 

Sedan 1999 ska samtliga svenska lekplatser, enligt den europeiska standard som då trädde i kraft, säkerhetsbesiktigas minst en gång per år. Besiktningen ska göras av en besiktningsman med kunskap och utbildning om lekplatsstandarder, PBL och PSL. Under säkerhetsbesiktningen kontrolleras utrustning, redskap och underlag utförligt på lekplatsen. Är lekutrustningen väl förankrad? Sitter skruvar och bultar som de ska? Finns det ställen där en fot, ett finger, en arm eller ett huvud eventuellt skulle kunna fastna, klämmas eller kunna skadas på annat sätt? 

RÖTA OCH KORROSION RISKFAKTORER

Vid säkerhetskontrollen tittar man också på förändringar över tid. Faktorer som kan påverka säkerheten från ett besiktningstillfälle till ett annat är till exempel förekomst av röta eller korrosion. 

Utöver den årliga säkerhetsbesiktningen är fastighetsägaren ligger det även på fastighetsägaren att göra regelbundna rutinmässiga visuella tillsyner och funktionskontroller. Dessa kan göras av fastighetsägaren, eller av denne utsedda personer med erforderlig kompetens. En funktionsbesiktning sker i snitt en till tre gånger per kvartal, och en mindre omfattade rutinmässig visuell tillsyn med en till tre månaders intervall. Generellt besiktigas välbesökta lekplatser i storstäder oftare än en mindre lekplatser på landsbygden.

Men hur säkra är egentligen de svenska lekplatserna? Av en granskning gjord av Sverige Eko (2018) framgick till exempel att mer än var tionde kommun inte besiktat de lekplatser de åtagit sig att besiktiga, att många besiktningsprotokoll saknades och att allvarliga, dokumenterade brister inte åtgärdats. 

Så sent som förra året (2021) uppmärksammades att en entreprenör som anlitats för att drifta 45 lekparker åt Malmös största bostadsföretag MKB helt enkelt struntat i sina åtaganden, och istället förfalskat besiktningskontroll. 

“Kan många gånger vara lite si och så med de månads- och kvartalsvisa kontrollerna”

Anders Alderbrant är certifierad besiktningsförrättare på Lekplatsbesiktning AB som utför säkerhetsbesiktningar åt kommuner, fastighetsbolag och bostadsrättföreningar i Stockholmsområdet med omnejd. På ett år besiktigar Anders personligen omkring 700-800 lekplatser.  

– Drift och underhåll [av lekplatser] skiljer sig mycket från kommun till kommun, säger Anders. Vissa har jättebra planer för hur det ska fungera. Andra sköter det sämre. Som exempel kan det många gånger vara lite si och så med de månads- och kvartalsvisa kontrollerna. Det märker man om inte annat också när man kommer ut och gör säkerhetsbesiktningar. Det är mycket slitage som beror just på att underhållet inte har skötts, eller inte har skötts enligt tillverkarens anvisningar. 

Vid besiktningar används ett system där anmärkningar delas in i tre bokstavskategorier efter potentiell risk för skador. De allvarligaste felen klassas som A-fel. A-fel bedöms kunna medföra ”risk för allvarlig skada”, alternativt ”stor risk för en mindre skada”. A-fel bör normalt åtgärdas omgående. Ett B-fel bedöms kunna medföra ”mindre risk för en mindre skada”, alternativt ”stor risk för en liten skada”, B-fel bör åtgärdas ”snarast”, och fram tills detta hållas under observation. Ett C-fel bedöms kunna medföra ”liten risk för en mindre skada”, alternativt ”mindre risk för en liten skada”. C-fel bör åtgärdas vid periodiskt underhåll, eller bevakas.

Av de 700–800 lekplatser du besiktigar varje år, hur många av dem har någon form av anmärkningar?

– I princip samtliga, skulle jag säga. Det betyder dock inte att alla lekplatser har allvarliga brister. En anmärkning kan till exempel vara att det fattas en skylt, eller ett lock på en stolpe. Stötdämpande underlag är också en vanlig anmärkning. Sand som packats ihop till exempel. Det handlar mer om att titta på lekplatserna över lag, och på antal A-, B- och C-fel. En lekplats med tre stycken C-fel är det antagligen inte panik med att åtgärda. En lekplats med 6–7 stycken A-fel behöver man nog göra någonting åt ganska snart. 

Har du några skräckexempel?

– Bland de värre bristerna jag sett är till exempel stolpar till gungställningar som varit i princip genomruttna, eller utrustning där huvudet eller halsen kan fastna. Ofta är det brister som uppstått över en längre tid, där drift och underhåll i princip saknats. 

Hur går en besiktning till?

– Vid besiktningen kollar man dels om utrustningen är hel och fungerar som den ska, dels om den är korrekt monterad jämtemot tillverkarens anvisningar. En av de största utmaningarna som besiktningsman är att försöka uppskatta vilken typ av skada som ett fel skulle kunna tänkas orsaka, och hur pass sannolikt det är att en sådan skada skulle kunna ske. I teorin ska tio stycken besiktningspersoner hitta samma fel, och även göra samma bedömning. I praktiken hittar nog de flesta samma A-fel, men sedan kan det nog vara lite spridning för klassificeringen av B- och C-fel. Lite av en subjektiv bedömning är det trots allt. 

Vad händer när ni hittar brister/anmärkningar vid era inspektionerna?

– Som det ser ut idag så finns det inget formellt krav på när, eller ens att, anmärkningar ska åtgärdas. Däremot kan det bli problem för fastighetsägaren om det till exempel skulle inträffa en olycka, och det sedan framkommer att det funnits allvarliga, dokumenterade brister som inte åtgärdats. Hittar vi ett jätteallvarligt fel så kontaktar vi som regel beställaren direkt så att felet kan åtgärdas snabbt, och lekplatsen kan stängas om så krävs. Men det är fortfarande upp till beställaren att vidta åtgärder.

I varje utgåva av DMG intervjuar vi valda experter och jurister för att ge våra läsare relevant och intressant information om nya lagar och regler. Det kan också vara reportage eller artiklar om case där branschmänniskor hamnat i olika situationer som kräver juridisk hjälp. Har du idéer eller tips på saker som hänt just dig? Hör av dig till oss så kanske vi tar upp ditt case! 

SKRIVEN AV
David Liljefors

FLER REPORTAGE

VISA FLER