Till skillnad från traditionella transport- och personbilar är lätta arbetsfordon, med lägre maxhastigheter och kortare dagliga körsträckor, som gjorda för eldrift. Men det ständigt ökade utbudet och den snabba utvecklingen inom det konkurrensutsatta segmentet har också gjort att det finns mer att beakta för den som vill börja köra fossilfritt på jobbet, eller uppdatera den befintliga elfordonsparken.

Hösten 2022 passerades den magiska gränsen då fler laddbara bilar än bensin- och dieseldrivna dito registrerades i Sverige. Vid det laget hade eldrift sedan länge varit dominant inom den typ av lätta arbetsfordon som används av yrkesgrupper som fastighetsskötare, parkarbetare och kyrkogårdsförvaltare. 

Att eldrift lämpar sig så pass väl för dessa områden beror främst på arbetets natur, och hur fordonen används. Kort sagt: lätta arbetsfordon är inte konstruerade för att köras längre sträckor, i högre hastigheter eller med stora laster – den typ av användning som generellt drar mest laddning ur batterierna.

Med dagens batteriteknik är ”räckvidd” egentligen inte en faktor, och även de yrkesproffs som använder sina fordon mest har inte sällan 30, 40 eller 50 procent laddning kvar i ”tanken” vid slutet av arbetsdagen. 

DJUPDYKNING I ÄMNET

Innan vi dyker in i den djupa ändan av poolen, och pratar med de experter och slutanvändare som kan eldrivna arbetsfordon bäst, låt oss först ringa in ämnet. Den här texten kommer uteslutande att handla om eldrivna, lätta arbetsfordon för yrkesbruk. Detta inkluderar inte eldrivna transportbilar, maskiner som lastare/redskapsbärare eller fossildrivna lätta arbetsfordon. 

För att kunna ge en aktuell och rättvisande bild av vad som finns på marknaden idag, vad som skiljer de olika alternativen åt, och hur de fungerar i praktiken, har vi pratat med experter från en ledande tillverkare (E-TRON), en av Sveriges största återförsäljare (Maskinparken) – plus en slutanvändare på Sundbybergs stads parkenhet. 

Svenska E-TRON startades redan i början av 1990-talet, 1993 för att vara mer exakt, under namnet TruckTema. Initialt var fokus för verksamheten service av eldrivna truckar för industrin, för att under senare delen av 90-talet koncentreras till utveckling och service av elfordon. En milstolpe för företaget var 2015, då E-TRON tecknade ett rikstäckande ramavtal med PostNord för eftermarknaden av PostNords elfordon i hela Sverige. 

Det första egna elfordonet tillverkades runt 2018, efter att PostNords dåvarande elfordonsleverantör, spanska Comarth, lagt ned verksamheten.

TILLVERKNING I MURCIA

Idag tillverkar man omkring 150–200 eldrivna arbetsfordon om året. Tillverkningen sker i Murcia i sydöstra Spanien, och all produktion sker på beställning av företagets kunder. Utöver arbetet med det egna varumärket är E-TRON även distributör för belgiska Addax och spanska UTV-tillverkaren Corvus.

– Eftersom E-TRON inte har några återförsäljare så har vi alltid direktkontakt med våra slutkunder, säger Andreas Magnusson, marknadschef på E-TRON. Och eftersom alla våra arbetsfordon tillverkas på kundorder, så har vi också alla möjligheter att modifiera fordonen från grunden efter kundernas önskemål.

– Egentligen är all vidareutveckling baserad på kundernas feedback. Ett exempel är PRO Litium Carrier, vårt minsta arbetsfordon, som initialt kom till i samband med att ett fordon behövde tas fram för en upphandling.

Ett annat exempel är PRO Litium Work Truck, som togs fram mer eller mindre specifikt för kyrkogårdar. Idag är det också nästan uteslutande kyrkogårdar som beställer dem. Man behövde ett mindre, manövrerbart fordon som kunde användas i smala gångar och passager.

PRO Litium Work Truck har samma bredd som originalet 3800, men har inga dörrar för att man snabbt ska kunna hoppa in och ut ur fordonet.

Ett av E-TRON:s signum är att fordonen redan från de första modellerna är byggda i aluminium och rostfritt stål, vilket inte bara gör dem väldigt hållbara, resistenta mot rost och lämpade för det nordiska klimatet i stort, utan även återvinningsbara. E-TRON var också först på marknaden med att utrusta fordonen med batterivärmepaket. 

– Alla har inte tillgång till värmegarage, och kyla och batterier funkar ju som bekant inte särskilt bra ihop, säger Andreas. Är det 15 minusgrader ute så kan ett batterivärmepaket vara skillnaden mellan ett fordon som startar eller inte. 

I stort sett alla E-TRON:s arbetsfordon går att beställa antingen med helt flak, med skåp eller med en kombination av skåp och flak – tre lösningar som prismässigt ligger ganska nära varandra. Utöver detta kan de flesta modeller även specialutrustas med exempelvis utrustning för bevattning eller ogräsbekämpning. 

– Vi kallar det hellre ”van” än ”skåp”, säger Andreas. Till skillnad från många konkurrenter där skåpet bara är fastskruvat, är våra skåp inbyggda i chassit, vilket gör dem superstabila. Mest populärt bland kunderna är kombi-varianten, med ett 80–90 cm brett skåp och resten flak. Då har du ett funktionellt flak, och samtidigt ett skåp för förvaring, där du kan låsa in verktyg och annat. 

Beroende på kundens behov så anpassas även fordonens batteristorlek. 

– Bland det första vi pratar med dem [kunderna] om är hur de använder sina fordon, säger Andreas. Idén är att man aldrig ska behöva avbryta arbetet för att ladda. Vi kör alltid uppföljning med våra kunder, och de brukar ha minst 30–40 procent laddning kvar i slutet av arbetsdagen. Du bränner inte batteri när du kör i 20-30 km/h och oftast håller dig inom bostadsområden eller på en kyrkogård. Det gör du när du ligger på motorvägen och kör snabbt mellan två städer.

Gäller samma sak för de arbetsfordon som går lite snabbare, Addax till exempel, som gör runt 70 km/h?

– Ja, egentligen används de på samma sätt som våra övriga 30 km/h-fordon, fast av kunder som kanske behöver ta sig ut på landsvägar för att ta sig mellan områden utan att behöva sinka trafiken. Helst vill vi faktiskt ställa ned de här fordonen till 55 km/h. Då har du fortfarande en bra ”push” när du kör fordonet i backar och så vidare, men också en betydligt bättre drifttid. 

E-TRON:s fordon använder enbart litiumbatterier, vilket också är det vanligaste för de flesta tillverkare i dagsläget, även om det fortfarande finns fordon med blybatterier. 

– Att vissa tillverkare fortfarande har blybatterier, och att man fortfarande ser dem i upphandlingar, är helt enkelt för att de är billigare att producera. I slutändan kan det dock till och med bli dyrare, eftersom blybatterier kräver kontinuerligt underhåll och kanske behöver bytas efter 2–3 år om de inte sköts rätt. Litiumbatterier är jämförelsevis i princip underhållsfria, och har en betydligt längre livslängd. 

Vilken typ av laddningslösningar behöver du för att kunna ladda era fordon på ett optimalt sätt? 

– Fördelen med den här typen av fordon är att de inte har särskilt stora batterier. Det gör också att det är ganska tacksamt att ladda dem. Våra fordon har Typ-2 uttag och kan laddas antingen i laddbox, eller i ett vanligt 16A-uttag.

Ett vanligt argument för bensin- dieseldrivna fordon är ju elpriserna, och att eldrivna fordon är för dyra i inköp. 

– Ofta när laddkostnader debatteras, och man hör att det nästan kostar lika mycket att ladda en elbil som att tanka den, så utgår man från kostnaden för att snabbladda fordonet ute på laddstationerna. Våra kunder laddar ju som regel fordonen med laddboxar hemma eller på jobbet. Det är en jäkla skillnad. Och visst, ett eldrivet fordon är dyrare i inköp. Men medräknat service, underhåll, fordonsskatter och andra avgifter så kan du i de flesta fall räkna hem den kostnaden på två, tre år.  

Maskinparken är en av Sveriges största och ledande återförsäljare av park- och gatuvårdsmaskiner för professionell användning, och finns idag på tio orter i Sverige inklusive de tre storstadsområden. Vanliga kunder är till exempel fastighetsbolag, kommuner och kyrkogårdar. 

Inom elektriska arbetsfordon erbjuder Maskinparken flera olika modeller från tillverkare som Melex, Goupil och Stama.

En stor nyhet i höstas var lanseringen av det egna eldrivna arbetsfordonet Ethos, en fullutrustad arbetshäst med motoreffekt på 7,5 kW, topphastighet på 76 km/h och en räckvidd på upp till 150 km – och en hel uppsjö moderna funktioner som annars i bästa fall brukar erbjudas som tillval.

Precis som E-TRON så kundbygger Maskinparken många av sina fordon, och anpassar dem efter kundens önskemål. 

– Att montera inredning är väldigt populärt, säger Fredrik Fredlund, anläggningsansvarig på Maskinparken, Stockholm.

– Det går ju att utrusta fordonen så att man både kan lägga in större saker i skåpet, och samtidigt ha plats för hyllor, draglådor och verktygstavlor. Vi har gjort flera sådana lösningar för våra Ethos-kunder, fortsätter Fredrik. Lövgrindar och gallerlemmar är en annan populär lösning för fordon med flak, särskilt bland de kunder som kör till exempel trädgårdsavfall eller sopor. Säkert 80–90 procent av de kunder som köper fordon med flak väljer att sätta på gallerlemmar.

En viktig detalj för den som köper ett arbetsfordon är klassningen, vilket dels avgör hur fordonet får köras, och vem som får köra det. 

– Melex-bilarna säljer vi alltid som Motorredskap klass II, vilket innebär att de har en maxhastighet på 30 km/h och får köras med EU-moppekort, säger Fredrik. En fördel med klassningen är också att fordonen inte är besiktningsskyldiga, att skatten och försäkringskostnaderna är relativt låga, och att du får använda dragkrok. 

Nya Ethos, som gör 76 km/h, är istället klassad som L7E (tunga fyrhjulingar), och har därmed i princip samma behörighets- och besiktningskrav som en vanlig personbil. 

Vad är det viktigaste att tänka på när du väljer ett eldrivet arbetsfordon?

– Att köpa det från någon som kan stå bakom sin produkt, till att börja med, inte någon som bara säljer fordonet, och sedan struntar i eftermarknaden. Det är väl kanske det vanligaste misstaget skulle jag säga, när folk är missnöjda. Och inte jämföra äpplen och päron när du tittar på olika fordon och tillverkare. Det ”billigaste” alternativet behöver inte alltid vara det bästa.

Vad säger ni till de kunder som frågar: ”Hur länge håller batteriet”? 

– Allting handlar om laddcykler. Har du 250 laddcykler per år, så klarar du dig kanske tio år med ett litiumbatteri. Ett bra blybatteri håller kanske 300–400 laddcykler. Vi har haft kunder som kört 2-skift med fordon med blybatterier, som kört slut på batterierna på 14 månader?

Stämmer det, även för eldrivna arbetsfordon, att man inte bör ladda batteriet fullt, och heller inte ladda ur det helt?

– Ja, det är egentligen samma som hos mobiltelefoner, där man kan se batterihälsan på skärmen. Det där sköter dock oftast laddaren själv. Hos våra nya Weidemann-lastare finns en funktion där man som användare mer utförligt kan styra hur många procent som batteriet ska laddas upp. Den tekniken är dock ganska ny, och har så vitt jag vet inte kommit till eldrivna arbetsfordon än. 

Honda/Komatsu lanserade ju för något år sedan en minigrävare med utbytbara batterier. Skulle det i framtiden vara möjligt att ha arbetsfordon med utbytbara batterier?

– Det kan jag inte riktig se. Det främsta anledningen är att batterierna är så pass bra ändå att det inte behövs, och att batteriet är en så pass stor del av kostnaden för hela arbetsfordonet. 

I vilken utsträckning säljs det fortfarande bensin- och dieseldrivna arbetsfordon?

– Det säljs fortfarande, men idag är det ganska ovanligt, skulle jag säga. Det är väl om du har väldigt specifika krav, eller behöver en fyrhjuling/RTV för att köra off road. Melex-fordonen har ju en ganska hög markfrigång, men saknar fyrhjulsdrift.

Hur ser du på framtiden för eldrivna fordon och maskiner?

– Jag tror elektrifieringen kommer att fortsätta, för alla typer av fordon egentligen. Sedan kanske det behövs en omställning sett till hur man arbetar, både bland utförare och beställare. Man kanske inte per automatik kan förvänta sig att få ut tolv timmars arbete av en snöröjningsmaskin. Att man är med på att det fossilfria någonstans måste få kosta. 

Sundbyberg strax norr om Stockholm är Sveriges sett till ytan minsta kommun. Med ett relativt litet område att täcka, korta avstånd mellan arbetsplatserna och ett stadsnära läge är förutsättningarna goda för eldrivna arbetsfordon. 

För skötseln av kommunens parker och grönområden ansvarar en grupp på ett 20-tal personer. Arbetet inkluderar allt från traditionella parksysslor som att klippa gräs och röja sly till säsongsbetonade jobb som trädbeskärning och snöröjning

För att klara det dagliga arbetet på bästa sätt har parkenheten ett flertal eldrivna arbetsfordon från E-TRON till sitt förfogande, inklusive tre lätta lastbilar av modellen PRO Litium MAX. 

– Två av PRO Litium MAX-fordonen, de två nyaste, är utrustade med flak och vattentankar som vi kommer att använda för vattning den kommande sommaren, säger Johan Hjalmar, trädgårdsarbetare på Sundbybergs stad. Dessa använder vi även för att köra ris. 

Det fordon som Johan själv rattar på daglig basis är en specialutrustad version av PRO Litium MAX med skåp, kraftigare bakaxel, större batteripaket och K-Vagnens hetvattensbekämpningsutrustning K-Heat. 

– Hetvattnet använder jag dels för att ta bort ogräs och invasiva arter, och dels för att tvätta bort smuts och klotter från till exempelvis bänkar och papperskorgar. Skåpet har plats för produkter och annat som jag använder för rengöring och sanering.

Hur tycker du att fordonen funkar? 

– Överlag tycker jag att de fordon som vi har täcker våra behov på ett väldigt bra sätt. De är väldigt smidiga och bekväma att köra, och batteriet räcker mer än nog. Själv brukar jag ha runt 50 procent av laddningen kvar vid slutet av arbetsdagen, och då har jag ändå K-Heat-utrustningen som väger runt 1 000 kg.

Några problem att hitta laddpunkter?

– Nej, numera har vi 10–15 laddare på jobbet, som ger minst 16A.