JURISTEN Vissa saker hör hemma i naturen, och får varken flyttas, samlas eller förstöras. Den som till exempel går över ett bestånd fridlysta växter med trimmern, eller plockar med sig fjädrar eller ägg från skog och mark, riskerar att åtalas för artskyddsbrott – ett brott med fängelse upp till två år i straffskalan.

Artskyddsbrott innebär, enkelt uttryckt, att man bryter mot någon av de regler som finns till för att skydda fridlysta djur och växter. Att det inte är tillåtet att skada eller förstöra fridlysta djur eller växter visste du säkert redan, men lagstiftningen omfattar även transport, förvaring, import/export samt försäljning. Det finns som exempel fall, vilket vi ska återkomma till senare i den här texten, där personer blivit misstänkta och dömda för att ha plundrat fågelbon, grävt upp orkidéer och annonserat ut vargskinn, björnklor och örnfjädrar.   

Just import och export, alternativt ren smuggling, av vilda djur och växter är en form av artskyddsbrott som ökat kraftigt de senaste decenniet. Det är också en verksamhet som blivit mer utstuderad och organiserad. Den största anledningen är de stora förtjänster som går att göra för skrupelfria handlare. 

Som exempel kan ett ägg från en relativt vanligt förekommande fågel som brushane säljas för omkring 5 000 kr, medan ett perfekt falkägg kan gå för ett sjusiffrigt belopp till rätt samlare.  

En anledning till ökningen är också att risken för att åka fast är relativt liten, och att straffen är förhållandevis låga. Artskyddsbrott är ett så kallat spaningsbrott, som i motsats till brottstyper som till exempel stölder eller rån, som anmäls av de drabbade, är beroende av aktiv spaning för att upptäckas. 

I Sverige regleras artskyddsbrott i miljöbalken (29 kap. 2b §) som hänvisar till bestämmelser i artskyddsförordningen och EU:s förordning (EG) 338/97. För brott av normalgraden är straffskalan böter upp till fängelse i högst två år. För grovt artskyddsbrott utdöms fängelse mellan sex månader och fyra år. 

HUNDRATALS FÅGELBON

Låt oss titta närmare på några aktuella och konkreta fall där personer blivit åtalade/dömda för artskyddsbrott. 

Sommaren 2017 åtalades två utländska medborgare efter att ha grävt upp fridlysta orkidéer av arterna ängsnycklar, Jungrfu Marie nycklar och brudsporre i naturskyddsområdet Stekenjokk i Vilhelmina. Paret, som upptäcktes av Länsstyrelsens naturbevakare vid fyratiden på morgonen, hävdade vid gripandet att de inte varit medvetna om att arterna var fridlysta. Däremot kunde de inte lämna förklaring till varför de varit ute och grävt upp orkidéer mitt i natten. Paret var häktade med restriktioner i en månad i väntan på huvudförhandling. När dagen för huvudförhandling sedan kom meddelade Lycksele tingsrätt en friande dom. 

Våren 2018 dömdes tre män till åtta månaders fängelse, villkorlig dom och dagsböter på sammanlagt 16 500 kronor respektive dagsböter på 7 500 kr för att under flera års tid ha plundrat hundratals fågelbon från fredade fågelarter i den svenska fjällvärlden och på Öland. Mannen som dömdes till fängelse, som hade ägg från tolv olika bon av sällsynta fåglar vid gripandet, dömdes även för jakthäleri. 

I ett av de senaste årens mest uppmärksammade fall av artskyddsbrott dömdes en man till fängelse i till fängelse ett år och fyra månader efter att ha annonserat ut bland annat vargskinn, en skrud med örnfjädrar och smycken innehållande klor från en svartbjörn. Allt som allt handlade det om cirka 200 annonser, företrädesvis på olika Facebook-grupper. 

DISPENS FRÅN LÄNSSTYRELSEN 

Att undvika problem med rättvisan när det kommer till artskyddsbrott handlar mycket om sunt förnuft, men visst finns det vissa riktlinjer att följa. För att hjälpa oss med att reda ut begreppen har DMG tagit hjälp av Vega Schortz, jurist på Allt om Juridik. 

– Artskyddsbrott är ett brott som har en väldigt bred brottsrubricering, säger Vega. Det är många handlingar som inkluderas i artskyddsbrott. Vad som är viktigt att komma ihåg är att lagen endast omfattar skyddade och fridlysta arter av växter och djur.

Vad skiljer ett grovt artskyddsbrott mot ett brott av normalgraden?

– Med grovt artskyddsbrott menas att brotten omfattar en särskilt hotad, sällsynt eller skyddsvärd art. Eller om brottet utförts på ett systematiskt sätt, under en lång tid, i stor omfattning och/eller i vinstsyfte. Det kan till exempel vara att brottet kan kopplas till kriminell nätverk och så vidare.  

Spontant känns det som om man straffmässigt ser extra hårt på handel med de skyddade arterna?

– Det kan man säga. Sedan är ju också risken för att bli upptäckt betydligt större om du säljer till exempel vildvuxna orkidéer eller en päls på Blocket, än om du nöjer dig med att ta med dem från skogen. Brottsrubriceringen förutsätter dock inte att du fått någon vinning av att ta med dig skyddade/fridlysta arter. Det som är klandervärt i lagens mening är att man förstör den biologiska mångfalden, och de arter som lagen är till för att skydda. 

Ett exempel: Vid ett arbete i skogen eller parken kör jag över ett bestånd med orkidéer. Kan jag åtalas för artskyddsbrott? 

– Ja, straffbudet artskyddsbrott anger att tar du bort eller skadar en växt i strid med bestämmelserna i artskyddsförordningen gör du dig skyldig till artskyddsbrott. Orkidéer är upptagna på listan över fridlysta växter, vilka du inte avsiktligt får skära av eller förstöra i sin naturliga miljö. Svaret ”ja” kommer dock med en stor reservation. För att åtalas krävs att någon lämnat in en polisanmälan eller rapporterat brottet till länsstyrelsen. I det är fallet skulle väl anmälaren vara beställaren. Jag har inte läst något rättsfall där en situation likt exemplet prövats i domstol.  

Vad är det viktigaste att tänka på för den som har hand om en skogsfastighet, eller jobbar på ett område där det finns skyddade och fridlysta arter.

– Alla skyddade och fridlysta arter finns listade i den svenska artskyddsförordningen. Misstänker man att det finns skyddade eller fridlysta arter på ett område där man ska göra arbeten, att gräva till exempel, så kan man begära dispens från Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har också gjort en folder som på ett enkelt sätt förklarar lite av det man får och inte får göra, i förhållande till allemansrätten. Avslutningsvis så bör man alltid vara väldigt försiktig med att plocka med sig saker från naturen i största allmänhet, oavsett om det handlar om fjädrar, fågelägg eller fridlysta växter.

David Liljefors