Werder Bremens hemmaborg Weserstadion är inte bara Bundesligas äldsta fotbollsarena, det är också en arbetsplats med unika förutsättningar och utmaningar för klubbens heads groundsman, Tim Engelke. Från klimatförändringar till säkerhetsaspekter och sammansättningen i det lokala grundvattnet. Följ med bakom kulisserna på en av Europas stora fotbollsarenor.

Någon kilometer från Bremens historiska stadskärna, naturskönt omgiven av grönskande parker på Weserflodens norra strand hittar du platsen som den ikoniska fotbollsklubben Werder Bremen har kallat ”hem” sedan 1926.

Dagens arena, eller rättare sagt den första versionen av den, färdigställdes redan 1947, efter att den ursprungliga stadion på samma plats förstörts av de allierades bombningar under andra världskriget – vilket gör Weserstadion till den i dagsläget äldsta fotbollsarenan i Bundesliga. 

Under åren har Weserstadion renoverats, byggts om och byggts ut i omgångar. Bland de större projekten på senare år kan nämnas 2002, då arenans löparbana togs bort och hela planen sänktes med 2,1 meter, samt 2008–2011 då båda kortsidorna revs och byggdes om, solpaneler installerades på fasaden och ett helt nytt tak byggdes ovanpå den gamla takbärande strukturen. Sedan säsongen 2011/12 har Weserstadion en kapacitet på drygt 42 000 platser, vilket kan jämföras med svenska arenor som Tele2 Arena (30 000 platser) och Strawberry Arena (50 000 platser). 

Som de flesta större arenor används Weserstadion regelbundet för konserter och event. Under åren har stora artister som exempelvis Michael Jackson, Metallica, Rolling Stones och Guns N’ Roses spelat på arenan. 

Werder Bremen som fotbollslag då? Hur går det för dem nuförtiden? Nja, lite ”comme ci, comme ça”, som lagets franske mittfältare Skelly Alvero skulle ha sagt. Senast ”Die Grün-Weißen” (de grönvita) kunde glädja sig åt en ligatriumf var säsongen 2003/2004 (då man även plockade hem den tyska cupen), 2023/2024 slutade man på en beskedlig niondeplats, och så sent som 2021/2022 åkte laget, till de lojala fansens förtvivlan, ned i den tyska andradivisionen. 

Värt att nämna är också att Werder Bremen har en slags AIK/Djurgården-rivalitet med Bundesligas andra nordtyska klubb, Hamburger SV. Och när de möts i de klassiska derbymatcherna är biljetterna som regel slutsålda sedan länge.

Under årens lopp har fyra svenska spelare spelat i Werder Bremen, från AIK-legenden Sanny Åslund (1975–1976) till Felix Beijmo (2018–2020). Den svensk som gjort starkast avtryck i klubben är dock tveklöst Markus Rosenberg (2007–2012), eller ”Rosi” som han sedermera kom att kallas av fansen, som gjorde 122 matcher för de grönvita, och gjorde totalt 40 mål. 

Ytterst ansvarig för gräsytorna på Weserstadion är Werder Bremens head groundsman, Tim Engelke. Tims ansvarsområde inkluderar inte bara huvudarenan, utan även en närliggande, mindre stadion där damlaget spelar sina hemmamatcher, samt sju träningsplaner som nyttjas av A-laget, damlaget, B-laget, U23-laget och juniorlaget. 

Av de totalt nio planerna har fem stycken naturgräs. På de övriga fyra, vilket inkluderar de två arenorna, har hybridsystem installerats: SISGras på huvudarenan, och heiler hybrid på de övriga planerna. 

Till sin hjälp har Tim ett team bestående av totalt tio personer, varav nio jobbar direkt med skötseln av planerna. 

Tim, som är uppväxt i studentstaden Bochum i Ruhrområdet, strax väster om Dortmund i västra Tyskland, där han också utbildade sig till trädgårdsmästare på det lokala universitetet, började sin karriär inom fotbollsbranschen genom att mer eller mindre tjata sig till en tjänst som volontär/praktikant på Vonovia Ruhrstadion, den lokala Bundesligaklubben VfL Bochum:s hemmaborg, som idag har en kapacitet på runt 30 000 platser. 

Efter avslutade universitetsstudier (2008/2009) erbjöds Tim fast anställning av VfL Bochum som assisterande head groundsman, ett arbete som han hade fram tills 2017, då Werder Bremen erbjöd honom jobb som assisterande head groundsman i klubbem. 

Efter en hel del funderande tackade Tim till slut ja, och flyttlasset gick 24 mil norrut till den anrika Hansastaden. 2021 blev Tim head groundsman för Werder Bremen.

En snabb koll på maskinparken till att börja med, innan vi fortsätter med några frågor till Tim. På huvudarenan klipps gräset uteslutande för hand, med större cylinder- och rotorklippare från Toro, Honda och den brittiska tillverkaren Dennis Mowers. På träningsplanerna används även större åkgräsklippare från Toro, samt även Husqvarnas största robotgräsklippare Ceora. 

Andra maskiner som används är traktorer, såmaskiner, spridare och en lövsugsvagn. Plus handhållna maskiner som lövblåsar och trimmers. 

Gräset luftas och vertikalskärs även regelbundet, dels med manuella vertikalskärare och luftare med 2–3 veckors intervall, dels av harvar någon gång i månaden. Utöver detta genomförs en större renovering av planerna en gång om året. 

– Det svåraste är att få till helheten, att planerna ska fungera för spelarna, med ett pressat tidsschema. Under min tid som head groundsman hos Werder Bremen [sedan 2017] har vädret succesivt också blivit mer extremt. Det regnar mycket i perioder. Under årets renovering var det istället väldigt torrt med starka vindbyar, vilket gjorde det svårt att installera nytt, naturligt gräs i hybridgräsplanerna.

– Ett specifikt problem för Werder Bremen är också det lokala grundvattnet, som vi använder till mycket av bevattningen. Det innehåller mycket järn, runt 28 mg per liter, och är dessutom väldigt salt.

Werder Bremen har använt hybridgräs sedan 2015, då hybridgräs installerades på den mindre arenan och en av träningsplanerna. 2017 installerades hybridgräs på huvudarenan samt till en av träningsplanerna. 

– För Werder Bremen är det vanligt att träna två gånger i veckan på stadion, medan resten av träningarna sker på träningsplanerna, säger Tim. Till detta kommer ju matcherna. Det sliter ju såklart. Med naturgräs skulle det vara svårt, för att inte säga omöjligt, att upprätthålla kvaliteten på planerna. Särskilt med de stora antalet regndagar vi har i Bremen.  

– Det har flera skäl. Till att börja med har Werder Bremen inga anställda som jobbar med säkerhet kring spelarna, utanför matcherna. Som tränare vill man också hålla vissa träningsmoment hemliga. På träningsplanerna kan ju vem som helst titta på träningarna, höra vad som sägs och så vidare. 

En viktig del av skötseln är också huvudarenans artificiella belysning, som används i princip 24/7 då gräsytan inte används för match eller träning.

– På huvudarenan finns hela tiden skugga, kalla och varma områden, områden där det blåser mer och så vidare. För att säkerställa att planens kvalitet under årets alla månader, och för att bekämpa svamp och sjukdomar, använder vi lampor från FGL. Eftersom vi har ett begränsat antal lampor att tillgå behöver vi använda dem så mycket vi kan. Vissa klubbar har tre, fyra gånger fler lampor att tillgå, och behöver därför inte använda dem lika ofta. Det krävs också en hel del logistik för att flytta lamporna när planen behöver användas för träning eller match. 

– Det är ju en del av jobbet, och en utmaning för sig. Inom kort ska det till exempel spelas en rugbyturnering på huvudarenan. Ett problem, till exempel när det anordnas konserter, är att vikten från åskådare, scen och annan utrustning kan påverka det installerade hybridsystemet. 

– Större arbeten, alltså renoveringar, utförs en gång om året, vanligtvis på sommaren efter säsongen då vi har sex veckor på oss innan den nya säsongen  inleds. Under renoveringen gräver vi ut det organiska materialet ur hybridplanerna, och fyller sedan upp hybridsystemen med sand. På naturgräsplanerna görs vertikalskärning med maskiner och därefter nysådd. Att renovera en naturgräsplan tar normalt omkring en vecka, och en hybridgräsplan en till två veckor. 

– Vi använder Husqvarnas robotgräsklippare Ceora på fyra av träningsplanerna, men planerar även att börja använda dem på den mindre arenan, för att på så sätt effektivisera det dagliga underhållet, och frigöra mer tid för andra underhållsuppgifter. 

– Branschen utvecklas hela tiden. Två av de viktigaste faktorerna i dagsläget är klimatförändringarna och högre krav på hållbarhet och miljövänliga metoder, till exempel vid bevattning och bekämpning av sjukdomar. På senare år har vi till exempel bytt ut en betydande del av våra fossildrivna maskiner mot elektriska, och ambitionen är att framöver använda ännu mer miljövänliga metoder för att underhålla planerna, så länge spelarna är nöjda med underlaget, såklart.