Juristen: Vid vägs ände

Juristen: Vid vägs ände

Med parken, skogen eller grönområdet som arbetsplats, eller som besökare av nämnda platser, behöver man stundtals kunna förflytta sig utanför vägnätet. Men vad gäller egentligen för körning ”off grid”? Den här gången har vi tittat närmare på terrängkörningslagen.

Den för Norden unika allemansrätten ger oss svenskar, rätt att vandra, cykla, paddla kanot, plocka bär och tälta i de flesta naturområden, inklusive privatägd skog och mark, under förutsättning att hänsyn tas till markägare, djur, natur och andra människor.

Att färdas med ett motordrivet fordon däremot, är en helt annan femma. 

Anledningarna att begränsa terrängkörning är flera. Terrängkörning kan leda till skador på mark, jordbruksmark, växter och grödor, skador som ofta tar lång tid att läka. Körspår i våtmarker kan med tiden bli till diken som leder undan vattnet, med resultatet att marken blir torrare. Bullret från motordrivna fordon stör också det lokala djurlivet, särskilt när djuren har nyfödda ungar. 

Det finns flera lagar och bestämmelser som reglerar så kallad terrängkörning. Innan vi kliver in på dessa, låt oss först reda ut några centrala begrepp. 

DEFINITIONEN AV TERRÄNG

Vad menas med ”terräng”, till att börja med? Kort sagt är det all naturmark utanför vägar, som parker, åkrar, ängar, hedar, stränder och skogsmark. Det omfattar även stigar, vandringsleder, motionsspår och leder eller som skapats i terrängen, till exempel vid skogsbruk. Hit räknas också golfbanor, vilket innebär att vanliga golfbilar inte är tillåten att använda utan dispens vid golfspel.


Går normalt bra. Körning på snötäckt mark är oftast, men inte alltid, tillåten. Som exempel är det förbjudet att köra på snötäckt skogsmark med plant- eller ungskog, eller snötäckt jordbruksmark. Foto: BRP/Lynx.

Definitionen av ett motordrivet fordon i lagens mening är alla slags fordon som drivs med motor, inklusive eldrivna fordon. Några exempel är bilar, traktorer (och andra arbetsfordon), motorcyklar, fyrhjulingar och snöskotrar. 

GÄLLER ÄVEN MARKÄGAREN

Den viktigaste lagen som reglerar terrängkörning i Sverige är terrängkörningslagen. I lagtexten skiljer man också på barmark och snötäckt mark. I korthet säger terrängkörningslagen att terrängkörning med motordrivet fordon, utan dispens eller särskilt tillstånd, är förbjuden på barmark i hela landet. Körning på snötäckt mark är däremot oftast, men inte alltid, tillåten.

Som exempel är det förbjudet att köra på snötäckt skogsmark med plant- eller ungskog samt snötäckt jordbruksmark – så vidare det inte är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada på marken. Värt att notera är också att ovanstående förbud även gäller markägaren.  


Förbud mot att köra med motordrivet fordon i terräng gäller även markägaren. Foto: Polaris. 

Det finns dock undantag från förbudet. Vissa av finns dem finns i terrängkörningsförordningen, som kompletterar terrängkörningslagen. Det kan till exempel vara om terrängkörningen sker inom ramarna för jord- och skogsbruk.

Undantagna det generella förbundet är även yrkesgrupper som statliga eller kommunala tjänsteman i tjänsteärende, läkare, sjukvårdspersonal, brandkår och fjällräddning, försvarsmakten – samt även personal som utför projektering, byggande, underhåll eller skötsel av viktig infrastruktur som kraftledningar, gasledningar, vatten– eller avloppsledningar eller radio- och teleanläggningar.

Det är under vissa förutsättningar också möjligt att ansöka om tillfällig dispens för terrängkörning hos Länsstyrelsen. Godtagbara skäl kan till exempel vara vid materialtransporter, om körningen på annat sätt begränsas av funktionsnedsättning eller om du vill anlägga en skoterled. I samtliga fall krävs dock alltid även markägarens tillstånd, om du nu inte äger marken själv. 


Länsstyrelsen kan ge klartecken. Under vissa förutsättningar, till exempel vid materialtransporter, är det möjligt att ansöka om dispens för terrängkörning hos Länsstyrelsen. Foto: CORVUS UTV. 

Det är kommunerna, länsstyrelserna och Naturvårdsverket som gemensamt hanterar terrängkörningsfrågor, och ser till att reglerna efterlevs. Men vem som helst som bevittnar överträdelser kan anmäla dessa till polisen. 

Den som bryter mot reglerna i terrängkörningslagen riskerar i första hand böter, men även ibland civilrättsliga påföljder, varav skadestånd är den vanligaste.  

Om terrängkörningen sker på en markägarens privata tomt, plantering eller annan fastighet så att skador uppstår så kan brottsrubriceringen ”tagande av olovlig väg” komma i spel, vilket är ett brott som finns med i brottsbalken. Precis som med brott mot terrängkörningslagen är påföljden för tagande av olovlig väg böter. 


Kan vara brottsligt. Om terrängkörningen sker på en markägares privata fastighet kan brottsrubriceringen ”tagande av olovlig väg” komma i spel. Foto: Adobe Stock. 

I vissa fall, till exempel i naturreservat och andra i miljöbalken skyddade områden, råder ett strikt förbjudet att köra med motordrivna fordon – alltså även på platser som inte omfattas av terrängkörningslagen.  

Trots allt otillåten terrängkörning är ett relativt vanligt förekommande brott är det väldigt få av de som bryter mot reglerna som blir lagförda. Dels handlar det om att de tillsynsmän som har terrängkörning på sitt bord ofta har små resurser och stora områden att bevaka, dels om hur lagen är utformad. 

“Det blir ordentligt sönderkört, vilket både skadar växtligheten och stör djur- och friluftsliv”

– Mattias Jansson, handläggare på Länsstyrelsen i Stockholm, om problemen med terrängkörningen vid Tornbergets naturreservat.

Eftersom det måste kunna bevisas vem som utfört terrängkörningen måste förövaren i princip tas på bar gärning för att kunna lagföras. 

Problemet bekräftas av Mattias Jansson, handläggare på Länsstyrelsen i Stockholm. 

– Här kör folk varje helg, säger Mattias till SVT Nyheter, som intervjuar honom vid Tornbergets naturreservat söder om Stockholm, september 2020. Det blir ordentligt sönderkört, vilket både skadar växtligheten och stör djur- och friluftsliv. Men om något ska hända behöver vi i princip veta vem det är, och ha ett erkännande. 

DÖMDES TILL 40 DAGSBÖTER

Men visst händer det att folk blir dömda. Låt oss kolla på några fall som Radio Gotland sammanställt, plus ett fall från Härjedalen. Då det inte är helt lätt att hitta aktuella domar har några av dessa fall ett par år på nacken, men då själva ”brottsligenhetens” natur inte förändrats nämnvärt över tid så ger de förhoppningsvis ändå en bra bild över om hur det brukar se ut, och problemet med att lagföra de som bryter mot lagen. 

September 2003 dömdes en 60-årig man till 40 dagsböter à 30 kr (1 200 kr) för brott mot terrängkörningslagen, samt att betala 500 kr till brottsofferfonden för brott mot miljöbalken, efter att ha kört ned från den allmänna vägen till stranden i Hall-Hangvars naturreservat på Gotland för att hämta stenar att använda i konstnärligt syfte. Den huvudsakliga anledningen till att mannen kunde lagföras var att mannen bil kört fast nere vid vattnet. 

December 2003 dömdes en 23-årig man till brott mot terrängkörningslagen samt tagande av olovlig väg enligt brottsbalken, efter att ha kört bil på en nysådd fotbollsplan. Ett ringa brott i sammanhanget, kan tyckas, då mannens förseelser även omfattade stöld, grovt rattfylleri, olovlig körning narkotikabrott. 

December 2003 dömdes en 45-årig man till 40 dagsböter à 30 kr (1 200 kr) för brott mot terrängkörningslagen, samt att betala 500 kr till brottsofferfonden för brott mot miljöbalken, efter att ha kört beach buggy på stränder på norra Fårö. Att mannen sedermera kunde lagföras berodde främst på att han själv publicerade bilder på sociala medier där han poserade med bilen på ”brottsplatsen”. 

I mars 2018 dömdes en 25-årig man till 40 dagsböter à 500 kr (20 000 kr) för brott mot terrängkörningslagen samt ytterligare 40 dagsböter à 500 kr (20 000 kr) för olovlig körning efter att ha kört snöskoter på ett förbudsområde utanför Dunsjön i Härjedalen.

Men kanske kommer det att bli lättare att lagföra de som bryter mot terrängskörningslagen i framtiden. 

I en intervju med Sveriges Radio publicerad i augusti, 2022 berättar Anna-Lena Fritz, chef för enheten för naturskydd på länsstyrelsen på Gotland, att ett nytt lagförslag är på gång. Enligt det nya förslaget ska det, istället för behöva bevisa vem som kört fordonet vid olovlig terrängkörning, vara möjligt att bötfälla fordonets ägare.

I samma intervju nämner Anna-Lena även att länsstyrelsen begärt att särskilda, lokala naturvårdsvakter ska förordnas för att bättre kunna övervaka de områden som omfattas av terrängkörningslagen.

SKRIVEN AV
David Liljefors

FLER REPORTAGE

VISA FLER