Många DMG-läsare känner igen honom som vd för Tress Sport och Lek, ett av Skandinaviens största utemiljöföretag. Betydligt fler känner säkerligen till honom som en av Sveriges vassaste fotbollsdomare, med över hundra matcher i Allsvenskan, och utmärkelsen ”Årets domare” på meritlistan. DMG har träffat Fredrik Klitte. 

Det är måndag 30 oktober, 2023. Gamla Ullevi kokar då hemmalaget Göteborg slåss för sin existens i allsvenskan mot ett guldjagande Elfsborg. En dryg kvart av matchen har spelats då Elfsborgs mittback Ibrahim Buhari kommer sent in i en duell mot islänningen Kolbeinn Thordarson. Lika snabbt som den uppstått är situationen över, och båda spelarna hamnar på Ullevis hybridgräs. 

Matchens huvuddomare, Fredrik Klitte, som inte till fullo ser situationen, ger Thordarson en varning. Ett misstag, ska det visa sig. För när repriserna sekunderna senare kablas ut över arenan står det tydligt att det är Buhari som stått för den fula aktionen – en handling som med facit i hand borde ha resulterat i ett rött kort för Elfsborgsspelaren.

KRITIKSTORM

Redan samma kväll inleds vad som egentligen bara kan beskrivas som ett drev i media, för att inte tala om reaktionerna på sociala medier – en kritikstorm så omfattande att händelsen alltjämt dominerar sökresultaten för den som googlar Klittes namn i kombination med ”fotboll” eller ”allsvenskan”. 

”Om Klitte får döma allsvenskan nästa år kan vi lika gärna lägga ner skiten”, säger en skribent på ett större sportrelaterat forum. ”Vi analyserar Klittes härdsmälta under matchen i Göteborg”, är rubriken hos en populär fotbollspodcast. ”Det har gått för långt. Fredrik Klitte ska inte få döma allsvenska matcher”, skriver en användare som skapat ett upprop på opinionsplattformen change.org med titeln ”Sparka Fredrik Klitte från svenska fotbollförbundet”.

Vi ska återkomma till Fredriks jobb som allsvensk domare, och det stundvis hårda klimatet inom elitfotbollen i stort. Men låt oss börja med den huvudsakliga anledningen till att vi intervjuar honom här i DMG från första början.  

VD SOM 22-ÅRING

Familjeägda företaget Tress Sport och Lek (som vi från och med nu kort och gott kommer att kalla Tress i texten) har i snart 125 år utvecklat och sålt produkter inom utemiljö, sport och lek. I 18 av dessa, från 2006 närmare bestämt, har helsingborgaren Fredrik Klitte varit vd för den svenska delen av verksamheten – en position som han tilldelades redan vid 22 års ålder, efter bara två år i företaget.  

– Det var en jäkla chansning från deras sida, säger Fredrik. Jag hade dock en jätteduktig mentor som hjälpte mig under cirka 10 års tid. Egentligen var min plan att plugga ekonomi. Jag hade redan kommit in på en civilekonomutbildning i Lund när jobbet på Tress dök upp. Till en början var det halvtid ekonomi och halvtid försäljning.

Det är ingen överdrift att påstå att Tress har förändrats under Fredriks tid på företaget. En tidig strategi var att satsa mer på marknadsföring och produktutveckling. Och kanske framför allt: Att lyssna på kunderna, ta reda på deras behov och sedan försöka möta efterfrågan. 

FOKUS: HÖG KVALITET

Ett konkret exempel är utvecklingen av sortimentet inom lekutrustning.

– Tress som företag har alltid stått för hög kvalitet, säger Fredrik. Med det företag som vi samarbetade med inom lekplatsprodukter när jag började var det nästan tvärtom. Det skulle säljas så mycket och så billigt som möjligt. Det var också många kommuner som vände sig till oss med frågor som: Finns det inte ett bättre, mer underhållsfritt, material för de här produkterna? Måste det vara målad furu? 

Här fanns uppenbarligen ett hål på marknaden att fylla. Och nej, det behövde inte vara målad furu. Lösningen blev att hitta produkter i lärk, och sedermera skaffa sig den skandinaviska exklusiviteten på sortimentet.

– Lärkprodukterna behöver egentligen bara impregneras med linolja, och de åldras väldigt snyggt, säger Fredrik. Det blev succé direkt, för det var precis vad kommunerna ville ha. 

Sedan slutet av 00-talet snittar Tress omkring 100 produktnyheter varje år. Tress som företag äger inga fabriker själva, men ambitionen är att vara delaktiga i ägandet av leverantörernas fabriker. 

– För att säkerställa att vi kan få gehör för våra önskemål gällande till exempel produktutveckling och förbättringar, är ambitionen att vi vill ha 50 procent eller mer av en fabriks tillverkning, förklarar Fredrik. Vi vill kunna jobba extremt tajt med producenten.

När det kommer till installationen av de produkter som Tress säljer, så samarbetar man med ett stort antal entreprenörer, vilket gör att man erbjuda kunderna en totallösning. 

– Vi kan erbjuda allt från att sälja en enskild gunga som kunden sätter upp själv, till att agera byggherre för mångmiljonlekplatser där vi ritar, tar fram produkter och installerar, säger Fredrik. 

Den huvudsakliga kundgruppen för Tress är kommunerna, men man säljer även till kunder som campingar och bostadsrättsföreningar, och undantagsvis även till privatpersoner. 

Hur ser en vanlig dag ut på jobbet?

– En stor del av mitt jobb handlar om att ha kontakt med säljarna på fältet, och att driva pågående projekt här på kontoret. Jag har också tät kontakt med våra bolag i Norge och Danmark, och tillbringar många dagar i dessa länder

Skiljer sig den svenska marknaden på något sätt från marknaderna i de övriga länderna där Tress är verksamma?

– Något som tyvärr är ganska unikt för Sverige är att många kommuner har en tendens att bara gå på pris i sina upphandlingar. Att man inte inser att det viktiga är att produkterna håller över tid. Det gör också att man ofta behöver använda produkter som tas väldigt långt ifrån Sverige. 

Vad jobbar ni med just nu?

– För tillfället är det stort fokus på våra Svanen-märkta lekplatser som lanserade bara för några dagar sedan. Det är en produkt som redan genererat stort intresse bland kunderna. Någonting att hålla utkik efter är också vårt nya naturtrogna sortiment [True Nature] med produkter helt tillverkade i lärk, vilket gör att man slipper mycket av de problem med sprickbildning som kan förekomma med Robinia-trä. 

Är det någon annan produkt i ert sortiment du skulle vilja lyfta fram?

– Våra utegym med justerbara vikter, skulle jag säga. Tidigare har ju utegym varit mer enklare utrustning, framtagen för att röra på lederna och få upp pulsen lite. Detta är verkligen riktig träningsutrustning, fast för utomhusbruk. Vi har numera också fått in träningsutrustning som uppfyller lekplatsstandarden, vilket innebär att du kan placera träningsutrustningen precis vart du vill. I anslutning till en lekplats till exempel. 

Någon favorit bland era projekt under årens lopp? 

– Oj, det finns verkligen många att välja bland. Vi gjorde till exempel ett jättestort projekt i Idre (2022). Ambitionen var att skapa en utemiljö för alla typer av besökare, även på sommaren. Det var allt från padel och en multisportarena till utomhusträning och lek. Ett annat projekt som sticker ut är ”Blå staden” i Göteborg (2023), ett bostadsområde där vi gjorde jättestora installationer med olika slags park- och lekutrustning.  

Tillbaka där vi började, till fotbollen. Fredrik började att döma fotboll i hemmaklubben Kvidinge som 13-åring (1997), då främst för att dryga ut veckopengen. Vid 16 års ålder avancerade han till distriktsdomare, för att 2010 ta steget upp till förbundsdomare, en nivå som innebär att man dömer matcher på div 3-nivå. 

Den egna fotbollskarriären pågick fram tills att Fredrik var 25 år gammal (2009). Totalt har Fredrik spelat ett 100-tal matcher på div 3-nivå. 

Fast forward till 2017. Efter några provmatcher i Superettan tar Fredrik steget upp till elitdomare, för att tre år senare (2020) bli en av bara ett dussintal allsvenska domare i Sverige. 

ÅRETS DOMARE 2022

I skrivande stund har Fredrik dömt över 100 allsvenska matcher, plus en handfull internationella matcher som fjärdedomare. 

En milstolpe i karriären är naturligtvis utmärkelsen ”Årets domare” (2022). I motiveringen från Svenska Fotbollförbundet hämtar vi följande citat.

”Fredrik har en bra spelförståelse och fattar generellt mycket bra beslut. Han är opåverkbar och har ett stort rättvisepatos. Han är öppen för kommunikation, och har samtidigt hög integritet. Han sätter gränser för vad som är tillåtet och låter inte spelarna påverka honom”.

Att döma fotboll på högsta nivå är en exklusiv syssla. Inför säsongen 2024 finns totalt tolv stycken allsvenska domare tillgängliga (en mer än säsongen 2023), och lika många Superettan-domare. Av de tolv allsvenska domarna är sju stycken dessutom FIFA-domare. Fredrik är dock inte en av dessa. 

Finns det renodlade proffsdomare i Sverige, eller har alla jobb vid sidan om?

– Som FIFA-domare har du möjlighet att arbeta professionellt som domare. Det betyder dock inte att alla gör det. Vissa kan ju ha väldigt bra jobb vi sidan om, där det funkar att de jobbar 50 procent eller liknande. Det där är väldigt individuellt, hur olika domare väljer att lägga upp det.   

Hur stor tid lägger du själv på domarsysslan?

– Det är väldigt varierande. Är det försäsong så lägger du extremt mycket tid på träning, men ingen tid på själva dömningen. Under säsong är det såklart mer dömning, men även då så tränar du en hel del. Ett vanligt upplägg under säsongen är kanske fyra, fem pass i veckan, plus en match som domare. 

Vem utser vilka domare som ska döma vilka matcher?

– Domarna utses av en domarcoach. Det är flera saker som vägs in i bedömningen. Prestationen i den senaste matchen. Prestationen tidigare under säsongen. Vilken typ av domare du är på och utanför planen? Är det en stor match som ska dömas så ligger kanske domare med erfarenhet från liknande matcher lite närmare till att få döma än de som inte har det. Som elitdomare är du hela tiden granskad och betygsatt, och det finns observatörer på varje match. 

Ett domarteam i allsvenskan utgörs av fyra personer. Huvuddomaren, de två assisterande domarna och fjärdedomaren. Under matchen pågår en konstant dialog mellan domarteamet via headset. 

– Nästan alla beslut som tas på planen, tas blixtsnabbt, säger Fredrik. Det är det som är tjusningen, men också det svåra. Under matchen kommer det hela tiden input i headsetet från de assisterande domarna. Sedan är det upp till huvuddomaren att sortera den informationen och använda den på bästa sätt. Utöver spelet i sig pratar man också om saker som: Hur är pulsen i matchen? Är det något lag som kanske är lite irriterat? Är det kanske läge att vara lite proaktiv och prata med en enskild spelare? 

Det pratas ju alltid om att vara konsekvent som domare.

– Ja, precis. Att följa regelboken, samtidigt som du ska ha med dig 22 spelare plus ledare är antagligen den största utmaningen som domare. Det talas mycket om gråzoner inom fotbollen, situationer där du både kan blåsa eller fria som domare. Har du släppt två stycken gråzons-situationer för det ena laget, då måste du släppa på liknande situationer för det andra laget, annars tappar spelarna fort förtroendet för dig. 

Hur fungerar egentligen det där med tilläggstid? Det verkar ju många gånger vara alldeles för mycket eller för lite tillagt. 

– Det är lite olika från domare till domare. Men både de assisterande domarna och fjärdedomaren har ju koll på vad tilläggstiden är. Sedan diskuteras det även sinsemellan under matchen, till exempel när det sker skador eller byten. Det är aldrig så att man i slutet av matchen höftar ett visst antal minuter. 

För att återgå till där vi började den här texten, det stundtals hårda klimatet inom fotbollsvärlden, och utsattheten som domare när känslorna svallar bland supportrar och andra tyckare på och utanför läktaren. 

I en enkät som SVT gjorde inför säsongsstarten 2023 svarade 76 procent av de allsvenska domarna att de fått ta emot hat, hot eller trakasserier från publik/supportrar under det föregående året. 21 procent svarade dessutom att även deras familjer fått ta emot hot eller trakasserier. 

I SVT-dokumentären ”Personen bakom ”domarjäveln” (2023) berättar Fredriks fru om hur hon mitt under en av Fredriks matcher blivit kontaktad via Messenger av en supporter som vädrat sitt missnöje över Fredriks prestation, och även frågat efter Fredriks telefonnummer.

“FÖRSÖKA AVSKÄRMA SIG”

Flera domare menar också att medierna bär en stor del av skulden till situationen, eftersom citat från missnöjda spelare ofta lyfts fram i jakten på klickvänliga rubriker. 

– Det enda man kan göra är att försöka avskärma sig, säger Fredrik. Man måste också komma ihåg att de som är arga egentligen inte är arga på mig som person, utan på situationen som sådan. Men det är klart det kan vara svårt ibland, särskilt när man har familj och närstående kring sig. 

Hur ser du på det omdiskuterade domslutet i Göteborg/Elfsborg-matchen idag? 

– Det var en situation där jag inte hade rätt vinkel. Hade jag kunnat se situationen igen, som alla på arenan, så hade rätt beslut helt klart varit rött kort på Elfsborg-spelaren.

Enligt ett uttalande från Svenska Fotbollförbundet skulle VAR kunna vara på plats i allsvenskan så tidigt som 2025. Hur ser du på det uttalandet?

– Att vi skulle ha VAR i Sverige redan 2025? Det kommer inte att hända, som jag ser det. Det behövs tid för att testa tekniken på arenorna. Men det är klart, med största säkerhet så är det är bara en tidsfråga. Med tanke på det allt hårdare klimatet, så känns det orimligt att domare inte skulle ha tillgång till samma teknik som alla andra.

Avslutningsvis: Vad gör du på fritiden, utanför Tress och domaryrket?

– Med två små barn så gäller det att ta vara på familjetiden. Jag tycker det är roligt att ta med familjen och göra någonting aktivt, och gärna utomhus. Som att fiska till exempel, eller bara vara i naturen.